Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, säger att hårdare straff mot gängkriminella ska gälla oavsett vilken form av brott man har begått.
– Bestämmelsen slår brett och kommer att träffa allt från skjutningar, sprängningar, bedrägerier till brott som riktar sig mot välfärdssystem.
Straffet för en serie grova bedrägerier som sker inom gängkontext kan alltså bli sex år i stället för det allmänna maxstraffet, tre år.
Enligt Vinge kommer utgångspunkten alltid vara att dubbla straff gäller, men det kan finnas skäl att göra undantag. Det gäller till exempel personer som utnyttjas av kriminella gäng eller utpressas för att begå brott.
– Om det däremot rör sig om en person i en ledande position kan straffet höjas till mer än det dubbla, säger Vinge.
Att gärningspersonen är av ung ålder kommer inte tas särskild hänsyn till.
– Det omfattar alla som är straffmyndiga, säger Gunnar Strömmer.
På frågan hur man ska definiera vem som är gängbrottsling, svarar justitieministern:
– Man tittar på vilket brott som har begåtts och om det har begåtts tillsammans med andra eller i organiserad form. Det är omständigheterna i det konkreta fallet som avgör.
I lagrådsremissen finns totalt 50 straffskärpningar. Bland annat ska maxstraffen för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och våldtäkt mot barn höjas från tio till tolv år.
– Det finns också en ändring som innebär att presumtionen för häktning, alltså utgångspunkten att man ska häktas, ska utvidgas till att man ska omfatta flera brott, säger Gunnar Strömmer.
Möjligheten att döma ut livstid för upprepade grova sexualbrott föreslås gälla i särskilda fall.
– Det ska kunna vara möjligt om någon döms för fler brott där maxstraffet är tolv år, säger Liberalernas rättspolitiska talesperson Martin Melin och påminner om att regeringen parallellt planerar att höja straffet till just tolv år för grov våldtäkt.
Lagändringarna förelås träda i kraft den 3 juli i år, vilket är tidigare än vad utredningen föreslår. Regeringen bedömer att Kriminalvården kommer att ha tillräcklig kapacitet för att matcha straffskärpningarna, trots att lagändringarna bara är ett halvår bort och myndigheten redan är hårt belastad.
Justitieminister Gunnar Strömmer säger att regeringen vill ”skifta fokus” från gärningsperson till brottsoffer och samhällets behov av att skyddas från ”farliga kriminella personer.”
– Vi vill att brottslingar ska sitta inne så att skötsamma människor vågar vara ute.




