I slutet av oktober blev Sida klar med sin nya lista på vilka organisationer som kan få bidrag, efter den stora omläggningen av biståndspolitiken som pågått under året.
Den här delen av planen gäller organisationer som verkar genom lokala partner i biståndsländerna. Många har väntat med spänning på om de skulle erbjudas ett avtal med Sida. Men listan lugnade inte den kritikstorm som följt hela processen.
Sida har placerat in de svenska organisationerna i två grupper. Den ena får söka projektbidrag på fem till 70 miljoner, den andra en till fem miljoner.
Enligt Sida är det gjort enligt regeringens instruktioner. Men biståndsorganisationerna menar att man lagt till ett nytt krav, som begränsar konkurrensen. Tidigare har Sida bara pratat om ”kvalitet och relevans” – nu tar man hänsyn också till ”identitet”.
I praktiken innebär det, enligt branschen, att Sida anser att det i urvalet funnits för många kyrkliga organisationer, och för många som arbetar med barnbistånd.
För flera av organisationerna som lagts i gruppen med fem miljoner innebär det en kraftig neddragning av bidraget. Mest påverkas den kristna biståndsorganisationen PMU, som går från 45 miljoner, till i bästa fall fem – en minskning med nästan 90 procent.
Niclas Lindgren, chef för PMU, hann bli glad över att skriva direktavtal med Sida, innan han nåddes av beskedet om nedskärningen. När de fick höra att det berodde på att det var för många kristna organisationer blev de förvånade över att det skulle vara ett kriterium. Han tycker inte att det varit tydligt hur Sida gjort sin bedömning.
– Det måste vara vad man uppnår ute i världen som avgör storleken på stöd. Nu är det som att man plockade undan några organisationer och sa ”er bedömer vi separat för att ni har en kristen identitet och de andra organisationerna bedömer vi bredvid”, säger han.
PMU har 60 år i branschen och är känt för stödet till Panzisjukhuset i Kongo, som leds av kirurgen och Nobelpristagaren Denis Mukwege.
Sjukhusets arbete med kvinnor som utsatts för sexuellt våld kommer inte påverkas direkt, men en del verksamheter med anknytning till Panzisjukhuset skulle drabbas, berättar Niclas Lindgren.
Läkarmissionens generalsekreterare Josephine Sundqvist framhåller att man är en av få globala aktörer, omsätter 400 miljoner och ser sig som ledande i innovativt biståndsarbete. Att organisationen lagts i den lilla gruppen betecknar hon som ”ett skämt”. Taket på 5 miljoner skulle innebära att biståndsinsatser i flera länder uteblir.
Precis som Niclas Lindgren, anser hon att det är kvaliteten i verksamheten i mottagarländerna som ska utvärderas, inte vilken värdegrund som organisationen har i sina stadgar.
– Om vi inte hade haft en kristen värdegrund, hade vi hamnat i gruppen med 70 miljoner då? frågar hon sig.
SOS Barnbyar och Barnfonden hör också till dem som lagts i gruppen 1–5 miljoner, något som i branschen lett till en diskussion om att även organisationer med ett barnrättssyfte ”diskrimineras”, eftersom det finns organisationer med sämre resultat i kvalitetskontrollen som medges högre stöd.
Flera organisationer som tidigare haft en liten verksamhet, och omsatt mindre än 10 miljoner har dessutom lagts i gruppen som får söka upp till 70 miljoner kronor.
Till DN säger Torbjörn Pettersson, chef på Sidas globala avdelning, att aktörerna bedömts utifrån de olika verksamheter som bedrivs i biståndsländerna, samt att det ska finnas en blandning av stora och små – och att alla sammantaget ska verka för ”pluralism” i de samhällena.
När det gäller frågan om ”identitet” säger han att det varit en del av bedömningen.
– Ingen av aktörerna har klassats enbart utifrån frågan om identitet. Det finns inga sådana grupper.
Har identitetsfrågan varit avgörande i de här fallen? (PMU och Läkarmissionen)
– Den har påverkat, ja. Vi har haft en stark slagsida bland de kvalificerade organisationerna åt en specifik identitet. Den har påverkat, men det är absolut inte det enda som vägts in.
När Sida bedömt ”identiteten” har man tittat på vad som står i organisationernas stadgar. Sedan har man utgått ifrån att den verksamhet som bedrivs i biståndslandet skett genom partner med samma ”identitet” som de svenska.
– En facklig organisation i Sverige, till exempel, bedömer vi jobbar med fackliga organisationer i mottagarländerna.
Enligt Läkarmissionen samarbetar man inte bara med kyrkliga organisationer?
– Vi har bedömt att det är den huvudsakliga identiteten på deras partner i mottagarländerna.
Torbjörn Pettersson poängterar dock i en uppföljande intervju att man är inne i en pågående process och att Sida tagit intryck av dialogen med organisationerna.
– Vi ser över om det finns ett bättre sätt att göra det här på så att alla parter känner sig så nöjda som möjligt. Jag överväger att ta bort beloppsgränserna i grupperna, säger han.
Ett sådant beslut skulle kunna fattas i veckan.
Fakta.Stödet till civilsamhället
● 76 procent av stödet på 1,8 miljarder årligen från 2024 ska gå till svenska organisationer.
● Utländska organisationer i biståndsländer och i andra länder kan få stöd. Sammanlagt anmälde 2 728 organisationer intresse inom alla kategorier.
Processen pågår fortfarande.
● Det som är aktuella nu är de som kan få det större stödet på upp till 70 miljoner, och i vissa fall de som kan få mellan 1-5 miljoner.
Läs mer:
Sidas generaldirektör: ”Spelplanen är ändrad”
Benjamin Dousa ger nytt uppdrag till Sida: ”För dålig transparens”
Folkrörelser rasar mot regeringen när biståndet stöps om
