Var sjätte månad är det chefsbyte i EU:s ena lagstiftande församling: ministerrådet, alltså kretsen av 27 regeringar. Ett nytt medlemsland tar över jobbet. Nu har turen kommit till Ungern, vars nationalistiska och populistiska regering kommit på kant med övriga EU om bland annat stödet till Ukraina, unionens migrationspolitik och Ungerns egna demokratibrister.
I stort sett varje åtgärd för att hjälpa Ukraina de senaste åren – skicka vapen, pengar, eller en politisk signal om att landet så småningom kan gå med i EU – har kärvat på grund av Ungern.
Samtidigt har EU-kommissionen fryst en del av Ungerns bidrag, på grund av att landets rättsväsende är alltför politiskt styrt. Och bara häromveckan dömde EU-domstolen Ungern att böta 200 miljoner euro för att landet brutit mot EU:s asylregler.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán går ständigt allt längre i sina angrepp på EU. I en film på X för en vecka sedan säger han att konservativa EPP:s partigruppsledare Manfred Weber skapar ”en koalition för krig” – och syftar på att Europas socialdemokrater, liberaler och kristdemokrater stödjer Ursula von der Leyen som fortsatt kommissionsordförande. Det är en ovanligt konfrontatorisk retorik i en union med 27 regeringar som brukar förhandla artigt trots stora ideologiska skillnader.
Därför höjde knappt någon på ögonbrynen när Ungerns officiella slogan för ordförandeskapet presenterades: ”Make Europe great again”, en blinkning till USA:s förre president Donald Trumps ”Make America great again”. Det är ännu en provokation – rent av en trollning – eftersom de flesta andra EU-ledare just nu oroar sig för att Trump, om han blir omvald, avvecklar USA:s stöd till Ukraina.
Det land som är ordförande i EU:s ministerråd ska i mesta mån agera som en opartisk medlare mellan regeringarna och driva EU-lagstiftningen framåt. Ungerns regering har nu en unik chans att kasta grus i maskineriet genom att helt enkelt inte schemalägga beslut om EU-politik som man ogillar.
Men trots detta tar många i Bryssel det ungerska ordförandeskapet med ro.
En anledning är att Ungerns regering agerar annorlunda än de diplomater och tjänstemän som företräder landet i EU. I Budapest ryar man för hemmapubliken om att EU-beslut är odemokratiska; i Bryssel deltar regeringens fotfolk ofta i utformningen av samma beslut. Sådan är arbetsuppdelningen i en statsapparat som leds av ett populistparti som inte vill att landet lämnar EU.
En annan anledning är att tajmningen inte kunde vara bättre. Efter valet till EU-parlamentet ska en ny kommission först tillsättas och sedan godkännas, vilket kommer ske först i oktober eller november. Därför väntas inga nya, stora EU-initiativ förrän en bra bit in på hösten, kanske först i december.
Ungern kan visserligen skjuta upp beslut om nya sanktionspaket mot Ryssland eller stöd till Ukraina under sin tid vid rodret. Men det rör sig i så fall bara om ett par månader innan ordförandeklubban går vidare, denna gång till Polen.
Fakta.Ett land är ordförande i ett halvår
Var sjätte månad – den 1 januari och den 1 juli – byter ministerrådet ordförandeland. Man talar ofta om EU-ordförande, men det är alltså bara EU:s ministerråd som byter ordförande. EU-kommissionen och EU-parlamentet påverkas inte direkt.
Alla möten i ministerrådet leds av en representant från ordförandelandet. Men det finns två undantag: När EU-ländernas utrikesministrar träffas är det EU:s utrikeschef som håller i ordförandeklubban. Och när stats- och regeringschefer har toppmöten leds mötena av Europeiska rådets ordförande.
Efter Ungern tar Polen över ordförandeskapet. Sverige var senast ordförandeland våren 2023.
Läs också:
EU-parlamentet vill stoppa Ungern från att bli ordförande
