Sedan USA:s president Donald Trump vände världsordningen på ända, har EU satt ner foten och formulerat en gemensam plan för att hjälpa Ukraina och rusta upp sitt eget försvar, på ett extrainsatt EU-toppmöte för två veckor sedan.

Men Ungerns premiärminister Viktor Orbán delar Trumps vision, snarare än EU:s. Det är inget han hymlar med.

Därför mynnade EU-toppmötet den 6:e mars ut i två olika dokument: ett som hela EU stod bakom, om hur Europa ska storsatsa på sitt eget försvar. Och ett annat, från alla EU-länder utom Ungern, om att EU står vid Ukrainas sida, såväl politisk som moraliskt.

För Bryssels många kremlologer var det någonting oerhört att man delat upp det luftiga principdokumentet i två delar. Men två veckor senare har man redan vant sig. På det senaste EU-toppmötet i torsdags hade diplomaterna på förhand delat upp slutsatserna: en del för ”EU” och en del för ”EU minus en”.

Man har hittat ett nytt sätt att runda Ungern.

Liknande strategi används för att samordna EU-ländernas vapenhjälp till Ukraina. Sedan en tid tillbaka blockerar Ungern nämligen utbetalningarna ur den EU-fond som skapats för ändamålet. Nu har de andra fått nog och kör på utan Ungern, men utanför EU-strukturerna. Resultatet blir detsamma, bara lite krångligare och långsammare och med mindre insyn och demokratisk kontroll.

Men när man ska klubba regelrätta EU-lagar- och beslut, som till exempel sanktioner mot Ryssland, så går det inte att runda Ungern.

Ur verktygslådan plockar man då istället upp strategi nummer två: att ”muta” regeringen i Budapest.

Nästan varenda sanktionspaket mot Ryssland – det har blivit 16 hittills – börjar med vetohot från Ungern, fortsätter med lock och pock och tandagnisslan från övriga EU och slutligen: eftergifter.

Häromveckan skulle EU:s befintliga sanktioner mot Ryssland förlängas, vilket måste göras varje halvår. Än en gång lade Ungern in veto. I elfte timmen, dagen innan hela sanktionslistan – med över 2 000 personer och företag som har knutits till kriget – annars skulle sluta gälla, gick övriga EU-länder med på Ungerns krav: ta bort en handfull ryska oligarker från listan.

Fyra fula fiskar slängdes tillbaka i sjön, alla kopplade till president Vladimir Putin. De kan ånyo komma åt sina frysta tillgångar och resa fritt till EU.

Men vissa EU-beslut som kräver enhällighet är binära, en fråga om ja och nej, och det går inte att sockra pillret för att få Orbán att svälja.

Då finns det bara en strategi kvar: hot.

För lite mer än ett år sedan var alla EU-ledare utom Viktor Orbán överens om att låta Ukraina och Moldavien börja förhandla om framtida EU-medlemskap.

Men väl på toppmötet, när det drog ihop sig till omröstning, reste sig Orbán och lämnade rummet. Övriga 26 klubbade beslutet enhälligt, helt enligt lagboken. En ny EU-glosa föddes: ”konstruktiv kaffepaus”, eller om det var ”konstruktiv kisspaus”?

Det var den avgående tyska förbundskanslern Olaf Scholz som föreslagit det hela för Orbán – i enrum. Antagligen kopplat till någon form av hot. En tysk investering i Ungern som skulle skjutas på framtiden? Bortdraget stöd i en helt annan EU-process som är särskilt viktig för just Ungern? Exakt vad som sades blir en fråga för Scholz framtida memoarer.

Läs också:

EU-ledarna ger grönt ljus till miljardregn över försvaret

Ryska bakdörrar och öppna hot – hur länge till får Viktor Orbán hållas?

Share.
Exit mobile version