Vad är din kommentar till att USA hotar Grönland?
Kan USA fortfarande anses vara en allierad?
Olika versioner av frågorna ställs gång på gång av journalister till Natos generalsekreterare, nederländaren Mark Rutte. Och varje gång svarar han med ett i högsta grad inövat men spelat spontant svar.
Grönland är naturligtvis en del av konungadömet Danmark, slår han fast, lågmält och blixtsnabbt – som om USA aldrig hade ifrågasatt just detta. Därifrån görs en elegant brygga till en längre utläggning om att Nato måste satsa mer på att försvara Arktis, eftersom Ryssland ökar sin militära närvaro där och Kina öppnar havsrutter. Det finns inget rum för följdfrågor om just Grönland.
Men att USA antyder att landet kan ta Grönland med militärt våld, från Danmark som är en nära allierad till USA och medlem i samma försvarsallians – det är något så oerhört att det är svårt att ta in.
Oron över detta vibrerar i bakgrunden när de 32 Natoländernas utrikesministrar anländer till Bryssel på torsdagen, för ett möte som främst ska handla om större försvarsbudgetar. Grönland finns över huvud taget inte med på mötets dagordning.
Mark Rutte balanserar på en slak lina: Han ska hamra in att Nato måste storsatsa och stå enade mot den fyrklöver av hot som utgörs av Ryssland, Kina, Nordkorea och Iran, länder som verkar samarbeta allt närmare. Och hålla ihop medlemsländerna utan att konfrontera USA för den senaste tidens många diplomatiska övertramp.
Med en dåres envishet upprepar han att USA är en pålitlig partner till Europa och att Donald Trump i själva verket agerat i linje med Europas önskningar genom att bryta dödläget och få Ryssland och Ukraina att börja prata om en möjlig framtida fred.
USA:s utrikesminister Marco Rubio undvek helt att möta pressen. Ensam framför stumma kameror levererade han några tuffa sanningar till Europa: Ni lade era pengar på välfärd, medan vi i USA rustade. Nu måste ni komma ikapp och det snabbt.
Att USA skulle lämna Nato är däremot ingenting annat än ”hysteri och överdrifter i medier” sade Rubio.
De senaste veckorna har Sverige, Danmark, Finland, Tjeckien och många fler meddelat gigantiska försvarssatsningar. Fler länder lär göra detsamma de kommande veckorna. På Natotoppmötet i juni väntas man nämligen höja försvarsmålen. Från dagens 2 procent av bnp, till någonstans ”norr om 3 procent” enligt Natos Mark Rutte och 5 procent enligt USA:s Rubio.
Men det är inte bara Grönland och USA:s hårda ton mot sina europeiska allierade som är elefanten i rummet i Natos högkvarter denna soliga torsdag.
Ytterligare två Natoländer är på kollisionskurs: Sverige och Turkiet. Detta sedan Turkiet gripit och fängslat den svenske journalisten Joakim Medin och anklagat honom för förolämpning av presidenten – ett brott i Turkiet – och medlemskap i terrororganisation.
I marginalen till Natomötet träffar Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard sin turkiske kollega Hakan Fidan och kommer där att framföra hur angeläget det är att Medin får komma hem.
Övriga Natoländer ser också oroligt på den auktoritära utvecklingen i Turkiet. Landets främsta oppositionsledare Ekrem İmamoğlu greps nyligen och på gatorna mullrar protester.
Men ändå planerar Natos utrikesministrar att sammanstråla för nästa möte i just turkiska Antalya, i mitten av maj. Svenska regeringen har inte ifrågasatt det mötet. Och Natochefen Mark Rutte undviker i vanlig ordning ämnet.
