Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Hur mycket pengar lovar EU att skicka till Ukraina?
Håll i er. Nu blir det många siffror.
Enligt IMF:s beräkningar behöver Ukraina 137 miljarder euro 2026–2027. EU lovar att stå för två tredjedelar av detta, alltså 90 miljarder euro. Pengarna ska finansiera Ukrainas försvarsindustri och statsapparat.
EU-kommissionen föreslår samtidigt att man samlar ihop och tar kontrollen över alla frysta ryska tillgångar som finns i unionen. Den ryska statens pengar som i dag finns på olika bankkonton ska föras över till ett nytt ”instrument”.
Sammanlagt rör det sig om 210 miljarder euro. Av dem beräknar EU att man kan använda 165 miljarder euro (en liten del måste bli kvar som säkerhet för tidigare lån till Ukraina).
Summa summarum: EU-kommissionen lovar 90 miljarder till Ukraina och skapar samtidigt kapacitet för att kunna skicka upp till 165 miljarder till Ukraina om det skulle behövas.
Belgien har hittills motsatt sig att EU tar de ryska tillgångarna. Kan landet köras över?
Både EU-kommissionen och de flesta av EU-ländernas regeringar vill alltså att EU finansierar sitt ”reparationslån” med de ryska tillgångarna. Ukraina ska bara behöva betala tillbaka till EU om Ryssland avslutar kriget och betalar skadestånd.
Problemet är att lejonparten av de frysta ryska pengarna, 140 miljarder euro, finns på värdepapperscentralen Euroclear i Bryssel. Belgien är rädd, dels för rysk vedergällning, dels för att sitta ensam med en gigantisk skuld den dag Ryssland kräver tillbaka pengarna.
Rent tekniskt kan EU köra över Belgien (det är inte ett beslut där varje land har veto), men i en så känslig fråga vore det omöjligt. I stället hoppas övriga EU att Belgien låter sig övertygas om att man har en juridiskt och ekonomiskt vattentät plan.
Skulle Belgien fortsätta säga nej, föreslår EU-kommissionen som plan B att man tar upp gemensamma lån på 90 miljarder euro, med EU-budgeten som säkerhet.
Hur ska EU garantera att Belgien inte tar hela risken?
För det första ska sanktionerna mot Ryssland inte längre förlängas en gång i halvåret, utan gälla i tre år. Det skulle skapa andrum. Eftersom varje EU-land har veto, finns det alltid en risk att Ungern torpederar sanktionerna, vilket innebär att de ryska kontona tinas upp och Belgien dras inför rätta när pengarna är borta.
Med en juridisk abrovink, typisk för EU, hänvisar man till en ”ekonomisk nödsituation” och ger sig själv tillgång till en gummiparagraf som slopar ländernas vetorätt.
För det andra ska alla ryska statens pengar räknas, inte bara dem på värdepapperscentralen Euroclear. Det betyder att fler länder berörs direkt och får en ökad risk. Framför allt är det Frankrike, men även Tyskland, Cypern – och Sverige.
För det tredje måste andra EU-länder solidariskt garantera den eventuella framtida skulden till Ryssland. Om ett land inte omedelbart kan betala sin del, så får EU-budgeten tillfälligt täcka upp.
Vad händer nu?
De fem lagförslagen som EU-kommissionen lade fram på onsdagen måste godkännas av EU-ländernas regeringar. Ett par av dem kräver också att EU-parlamentet ger grönt ljus.
Men det hela står och faller på om Belgiens regering tycker att EU:s olika försäkringar räcker. Säger Belgiens premiärminister Bart De Wever ja lär de formella besluten fattas fort. Alla blickar är därför på EU-toppmötet om två veckor.
Läs mer:
Dubbla förslag om miljardlån till Ukraina
