DN:s partiledarintervjuer 2026
I september går Sverige till val. Vad vill partiledarna göra med makten om de får din röst – och lever partierna upp till sina ideal?
Simona Mohamsson anländer en kvart sent. Hon har en körig vecka, präglad av svekdebatt, avhopp och partidistrikt i uppror.
Det var fredagen den trettonde som hon kramade Jimmie Åkesson framför pressfotografernas kameror – och lovade Sverigedemokraterna en plats i nästa högerregering.
– De senaste månaderna har gett mig en del vita hårstrån och rynkor, säger Simona Mohamsson.
Genom åren har hon varit en högljudd SD-kritiker. De senaste dagarna har L-ledaren gång på gång konfronterats med sina gamla inlägg i sociala medier där hon kallat Åkesson rasist.
– Jag är, som många svenskar, medveten om vad SD har för historia och jag har varit skeptisk till hur det här samarbetet ska fungera. Jag förstår att många tycker det är konstigt att läsa de här grejerna på Twitter, men det finns en anledning till att jag inte har valt att ta bort det. Det är en del av vem jag är och vad mitt engagemang är.
I 20-årsåldern protesterade hon mot SD med orden ”rasistiska nötter med nazistiska rötter”.
Vad tror du att ditt 20-åriga jag hade sagt om att du nu vill sitta i regering med dem?
– Jag tror att hon hade sagt att hon förstår och känner igen sig i att jag tar ansvar och att jag slåss för de liberala värderingarna.
Mohamsson tror inte att hon hade varit besviken på sig själv.
– Nej, jag tror att hon hade förstått hur man utvecklas som person och att ansvar tar sig nya uttryck i olika delar av livet.
Har den här omsvängningen varit jobbig för dig personligen?
– Nej, inte på det sättet, suckar Mohamsson.
– Det har varit jobbigt utifrån att det under hela mitt liv funnits en förutfattad mening över vad jag borde tycka utifrån vad jag har för bakgrund. Och jag har aldrig rättat mig efter det.
För bara fem månader sedan lovade L-ledaren att inte under några omständigheter släppa fram SD-ministrar.
Vad har ändrats sedan dess?
Mohamsson ger flera förklaringar: Att man måste ”ta ansvar” för att Sverige får en stabil regering i ett skärpt omvärldsläge. Hon har också fått en annan syn på Jimmie Åkesson som ”konstruktiv”.
Dessutom pekar hon på att den röda linjen mot SD inte fallit väl ut hos väljarna. Liberalerna har rasat till ett historiskt lågt väljarstöd, med flera mätningar under 2 procent.
– Jag har varit ute i verkligheten och träffat väljare som undrat: ”Kommer ni verkligen att få igenom er politik?” Det har varit uppenbart att vårt svar inte varit tillräckligt.
Hennes främsta argument för att få med partiet på den nya linjen är Sverigelöftet: 15 politiska punkter som L-ledningen gjort upp med SD om. Mohamsson räknar hem stora liberala vinster: fördjupat EU-samarbete, utvecklad folkbildning, stärkt LSS.
– Det är liberala saker som väldigt tydligt visar att SD har förflyttat sig.
Men två stridsfrågor mellan Mohamssons liberalism och Åkessons nationalistiska konservatism finns inte med i avtalet: den nya könstillhörighetslagen och omvandlandet av permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga.
Varför tog ni inte chansen att få igenom er politik på de här punkterna?
– Vi är fortfarande två självständiga partier som kommer ta strid i frågor som vi tycker är viktiga separat. Det här är ju inte alla liberalernas punkter utan ett axplock av det som vi har kunnat fördjupa vårt samarbete kring.
Samtidigt: Ökat stöd till Ukraina, mer tillväxt och utbyggnaden av kärnkraften är exempel på sådant som båda parter enkelt kan skriva under på – eftersom det redan står i Tidöavtalet.
Så hur kan det visa att SD har förflyttat sig?
– Så här tycker jag inte att det har låtit från dem tidigare, varken kring EU eller public service. Men det är väl fantastiskt om Sverigedemokraterna är mer liberala än vad de vet om.
Jimmie Åkesson själv anser att han inte gjort några eftergifter alls.
Har han fått en gratisbiljett till regeringen?
– Det var i alla fall uppenbart att han behövde en kram efter de här förhandlingarna. Men det här är inte ett avtal som har handlat om att sätta dit varandra. Det är ett avtal om att göra det som vi bedömer är bäst för Sverige.
En av punkterna som L och SD kommit överens om är att föra en ”ambitiös klimatpolitik”. I DN:s partiledarintervju med Jimmie Åkesson sade han om klimatmålen till 2030 att ”ingen tror på att vi kommer att uppfylla dem”.
Kan man driva en ambitiös klimatpolitik med den utgångspunkten?
– Jag kan tala för vad Liberalerna tycker. Vi ska ha en ambitiös klimatpolitik.
Men syftet med avtalet är väl att tillsammans driva en ambitiös klimatpolitik?
– Ja, det är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta samarbeta.
Han säger ju att de här målen har ingen betydelse?
– Det får väl han stå för.
Är inte poängen med ett avtal att man binder motparten vid att föra den politik man kommit överens om?
– Den här punkten är en förutsättning för att vi ska kunna samverka efter nästa val. Vi ska se till att människor kan ha en elbil och enklare ladda den, och att vi har fossilfri energi. Sen kan olika partier i olika nyanser ha olika ingångar i klimatpolitiken.
Ska nästa regering arbeta för att nå klimatmålen till 2030?
– Ja.
Under veckan som gått har Simona Mohamsson lyft punkten om euron som en av partiets största framgångar. Enligt Sverigelöftet ska det tillsättas en utredning om att byta valuta och en folkomröstning ska hållas 2030.
L-ledarens föregångare har dock argumenterat för att det inte behövs någon folkomröstning för att gå med i valutaunionen.
Så är det verkligen en vinst för L?
– Gud vad kul det ska bli att kampanja! Jag är självsäker kring att ja-sidan kommer att ta hem det här och visa svenska folket varför det är viktigare än någonsin att vi tar hela steget in i EU-samarbetet.
Även Mohamssons hjärtefråga, skolan, finns med i L och SD:s överenskommelse. Där utlovas att ”vinstintresset fasas ansvarsfullt ut”.
L har tidigare mer specifikt utlovat att vinstdrivna aktiebolag ska bort från skolsektorn, något som Moderaterna motsätter sig.
Är du och Åkesson överens om aktiebolagen?
– Vi ska fasa ut vinstintressena. Det är vad Sverigedemokraterna har gått med på.
Men det står ju inte i Sverigelöftet att aktiebolagen ska bort?
– Att vi ska fasa ut vinstintressena kan bara tolkas på ett sätt.
Förra fredagens besked är inte första gången som Liberalerna kliver över sina egna röda linjer mot SD.
Om partiet nu accepterar att sverigedemokrater blir statsråd, så blir nästa fråga om Jimmie Åkesson till och med kan leda regeringen.
Det är inte Simona Mohamssons önskan.
– Vi har samma statsministerkandidat som vi hade förra veckan och det är Ulf Kristersson.
Är det en röd linje mot Åkesson som statsminister?
– Det är Ulf och Moderaterna som samlar vår sida av politiken och har stöd av våra partier för att vara regeringsbildare.
Simona Mohamsson har sedan hon tillträdde som partiledare lagt stor vikt vid att beskriva den nuvarande regeringen som liberal och borgerlig.
Hur skulle du beskriva en koalition där SD också ingår?
– Det är uppenbart att alla partier inte beskriver sig som liberala eller borgerliga. Så jag skulle säga att det är ett fördjupat blågult samarbete.
L-ledaren bryter upp från intervjun för att hinna till en interpellationsdebatt i riksdagen. Då återstår 54 timmar till landsmötet där Liberalerna ska rösta om hennes framtid som partiledare.
Det blir också, indirekt, ett ja eller nej till den nya SD-linjen.
Hur säker är du på att vi inte behöver göra en ny intervju med en ny partiledare nästa vecka?
– Jag känner ett stort förtroende bland både medlemmarna och väljarna.
Tre vallöften från Simona Mohamsson
1. Sätt skolan först. Vi i skolpartiet kommer alltid kämpa för att skolan ska få en plats på agendan. Det är det vi slåss för i varje förhandlingsrum.
2. En moderat statsminister. Vi ska fortsätta i den riktningen som Sverige har tagit.
3. Fler liberala frihetsreformer. Det handlar om allt ifrån att sänka skatten så att man får mer pengar kvar i plånboken när man anstränger sig, till fler jämställdhetsreformer så att vardagen och livspusslet går ihop.
Om reportrarna
Hans Rosén bevakar sitt fjärde riksdagsval som politikreporter. Han skriver gärna om opinionsundersökningar och energipolitik, och medverkar i DN:s podd Älskade politik.
Linn Jönsson är inrikesreporter och står bakom några av DN:s mest uppmärksammade politiska avslöjanden under mandatperioden.




