Flera omgångar av medlingsförsök i Qatars huvudstad Doha har misslyckats under de senaste månaderna. När Majed al-Ansari, talesperson för Qatars utrikesdepartement, var på besök i Stockholm i våras sa han att gulfnationen hade börjat tröttna på det otacksamma medlingsuppdraget.
– Vi har börjat omvärdera vår roll som medlare och hur seriösa båda sidor egentligen är, sa Majed al-Ansari i maj, när ännu ett avtal om vapenvila precis hade fallit.
Det talades om att chanserna för ett genombrott i förhandlingarna var nära i slutet av juli. Sedan dödades Hamas-chefen Ismail Haniya och kaos uppstod.
Nu är parterna tillbaka vid förhandlingsbordet, efter enträget och intensivt arbete av bland andra president Joe Biden och hans regering. Mötet i Doha kallas för ”sista chansen” att nå en uppgörelse som innebär både vapenvila och att de i den israeliska gisslan i Gaza frias.
Enligt president Biden kan dessutom Iran tänkas avstå från den befarade hämndattacken om ett Gazaavtal nås.
Inför samtalet, som inleddes på torsdagen, har USA arbetat hårt med att få parterna att förstå vad som står på spel om även den ”sista chansen” går om intet. Det finns en uppgörelse från i våras som Hamas och Israel i stort är överens om – men flera detaljer har hittills hindrat den från att undertecknas.
För Hamas del handlar det bland annat om att Israel kräver att behålla sin militära närvaro vid gränsen mellan Egypten och Gaza, och om att de vill förbjuda ”män i stridbar ålder” att återvända till norra Gaza. För Israels del handlar det om hur många gisslantagna som ska släppas i olika faser. De kräver bland annat att de 30 första som återvänder till Israel är vid liv samt att få lägga veto mot vilka palestinska fångar som släpps i utbyte.
Om Hamas ens deltar i samtalen i Doha är oklart. Terrorgruppen har gett olika besked, men enligt Qatar finns de med i kommunikationen, även om de inte befinner sig fysiskt på plats.
Varken i Israel, på Västbanken eller i Gaza finns några större förhoppningar om att de nya förhandlingarna ska bära frukt.
– Vi är apatiska. Det känns som att hela vårt folk har psykologiska besvär i dessa dagar. Vi mår inte alls bra mentalt, det är som att vi har stängt av, säger palestinska Anna som bor i östra Jerusalem till DN.
I Tel Aviv demonstrerar tusentals för att regeringen Netanyahu ska ”ta fram bläcket”, alltså underteckna avtalet. Anhöriga till kidnappade i Gaza känner desperation. I veckan uppgav Hamas att en israelisk gisslan hade skjutits ihjäl av sin fångvakt. Den israeliska militären har varken bekräftat eller dementerat uppgiften.
I Gaza rapporterar det Hamasstyrda hälsodepartementet att dödssiffran sedan kriget startade nu är över 40 000 personer. Departementet särskiljer inte mellan stridande och civila, men uppger att merparten av de döda är kvinnor och barn.
Israel sa i juli att över 14 000 Hamasterrorister har dödats i Gaza sedan oktober förra året. Siffrorna går inte att verifiera.
Fortfarande har inga utländska medier tillträde till Gaza.
– Medan världen reflekterar över sin oförmåga att förhindra detta blodbad, uppmanar jag alla sidor att komma överens om en omedelbar vapenvila, lägga ner sina vapen och stoppa dödandet en gång för alla, säger FN:s människorrättschef Volker Türk.
Var 50:e invånare kan ha dödats
Antalet dödade Gazabor i kriget är nu uppe i över 40 000, uppger områdets Hamastrogna hälsomyndighet. Siffran är ifrågasatt, men kan innebära att var 50:e invånare mist livet i stridigheterna.
Relativt sett är Israels krigföring efter Hamas stora terrorattack förra året därmed en av de blodigaste under de senaste decennierna.
Källa: TT
