Sjöström om framtiden: ”Enklast hade varit att sluta nu”

– Som det är nu har jag inga tävlingar planerade. Jag kommer att träna, men på låg belastning för att sedan långsamt öka. Det tror jag är det bästa sättet för att hålla i det långa loppet, säger Sarah Sjöström.

– Med andra ord blir det en extra lång vila. Vilket känns väldigt skönt.

När Sarah Sjöström öppnar ytterdörren har mörkret redan börjat ta Lidingö i sitt grepp trots att det är tidigt på eftermiddagen.

Hon häller upp kaffe i de vita kopparna och tänder ljusen på bordet, men innan hon sätter sig till rätta på stolen måste hon först kontrollera var katten Zorro har tagit vägen.

Vi träffas för att både minnas hennes fantastiska år, och för att blicka framåt.

Direkt efter OS ordnade Sarah Sjöström en egen tävling i Eriksdalsbadet. Sedan dess har hon inte tävlat.

När OS avgörs i LA kommer jag vara nästan 35 år, och då måste man tänka till.

Nu står det klart att det med stor sannolikhet kommer att dröja till 2026 innan vi får se henne i tävlingsbaddräkt igen.

– Jag tänker alltså inte sluta, understryker hon med bestämd röst när hon berättar om planerna.

– Bara att kvala till mitt sjätte OS vore häftigt, men det är klart att det vore ännu häftigare om jag kan vara i närheten av de tider som jag simmade på i Paris. Framför allt då på 50 meter frisim.

– Men när OS avgörs i LA (Los Angeles) kommer jag vara nästan 35 år, och då måste man tänka till. Under både hösten 2022 och 2023 hade jag det extremt lugnt med tävlingar, och min kropp svarade väldigt bra på det. Det var som om jag kom tillbaka starkare eftersom jag var fräsch när jag sedan drog i gång den hårda träningen.

Sarah Sjöström inledde simåret 2024 med att ta dubbla VM-guld på 50 meter frisim och 50 meter fjärilsim. Hon avslutade det med att bli den första svenska idrottaren på 40 år som tog dubbla guld under ett och samma OS.

Bättre kan det inte gå, vilket gör frågan om varför Sarah Sjöström inte tackar för sig och säger hej då till simkarriären förståelig. Som 31-åring har hon vunnit allt, och slagit en rad världsrekord.

– Men jag är som sagt fortsatt nyfiken på vad jag kan göra ytterligare, och framför allt njuter jag av min vardag som elitidrottare. Det är inte bara medaljer eller prispengar som är min drivkraft.

– Samtidigt vet jag att när jag väl tävlar kommer det alltid vara en press på mig, och därför känns det bra att under en tid dra ner på tävlingarna.

Hon tar en klunk kaffe innan hon fortsätter:

– Och vem bestämmer egentligen vad det innebär att vara på topp? Det kan innehålla så många olika delar.

Åren fram till OS i Los Angeles blir också en tid där hon parallellt kan pröva vad hon vill göra den dagen som hon definitivt är klar som elitidrottare.

– Jag brukar uttrycka det som att just nu vill jag fortsatt ha en fot kvar i idrotten, och en utanför. Jag kliver inte ur helt, men ger mig själv möjligheten att känna på hur livet efter kan se ut. Det ger mig en trygghet.

Samtidigt som det också ger henne tid att förbereda sig för en sjätte OS-start på ett lugnare sätt.

– Det svåra numera är det explosiva. Det kommer inte lika naturligt utan är något som jag måste jobba ganska hårt för att komma tillbaka till. Går jag all in utan att tänka till går kroppen sönder, säger Sarah Sjöström som redan i sommarens OS var en av de äldsta i sina grenar.

– Det är därför det är bra att nu bygga en stabil grund med annan träning som pilates och stabiliserande träning som är riktigt utmanande.

Inför OS i Paris var Sarah Sjöström storfavorit på 50 meter frisim, och hon var tydlig med att det var hennes huvudmål.

Några veckor före OS kom dock det oväntade beskedet att hon skulle simma även 100 meter frisim.

Vägen fram till det beslutet är en historia i sig.

– Inför OS följde jag hur det gick i de amerikanska och australiska uttagningarna och jag såg att jag hade ganska bra marginal till mina konkurrenter på 50 fritt – även om det kan hända överraskningar på ett OS.

– Det var en sak som gjorde att dörren till att simma 100 öppnades.

En annan var att programmet hade gjorts om och det var två dagars vila mellan 100 fritt och 50, en tredje var att hennes form en månad före var mycket bättre än hon ens hade vågat hoppas på.

Folk brukar säga att för att något ska bli bra ska man göra det för sin egen skull. Men jag är inte säker på det.

– En fjärde var att min tränare verkligen, verkligen, ville att jag skulle göra det, säger Sarah Sjöström med ett leende.

– Ibland brukar folk säga att för att något ska bli bra ska man göra det för sin egen skull. Men jag är inte säker på det. För att jag bestämde mig för att simma 100 var också lite för Tonis (Antonio Lutula) skull. Han såg potentialen, och jag valde att lita på honom även om jag inte var hundraprocentigt övertygad.

Även efter att OS hade inletts fanns tvivlet kvar. I första dagens frisimslagkapp simmade inte Sarah Sjöström riktigt så snabbt som hon hade hoppats på.

– Toni stod dock på sig och sa att min form kommer att peaka om några dagar.

I vågskålen – som gjorde att det vägde över för en start – fanns också den där nyfikenheten som på många sätt har varit hennes drivkraft genom hela karriären.

– Men att det skulle bli guld hade jag inte ens en tanke på.

När finalen på 100 fritt var simmad vände sig Sarah Sjöström om och såg att hon hade varit snabbast.

Hon hoppade upp och satte sig på en av linorna, slog händerna i vattnet och gjorde en segergest. Efter ett stort antal silver- och bronsmedaljer hade hon tagit sitt första guld på 100 meter frisim i ett stort internationellt mästerskap.

Den här gången var det bara ren glädje. Kanske för första gången sedan hon som 15-åring tog VM-guld 2009. Efter det blandades guldglädjen i många år med lättnad över att ha levt upp till förväntningarna.

Det enda hon så här i efterhand är besviken över är att ingen filmade tränaren Antonio Lutula och förbundskaptenen Martina Aronsson under loppet.

– Jag har förstått att de bjöd på show så det hade varit kul att se, säger Sarah Sjöström och nu har leendet övergått i ett skratt.

Några dagar senare höll hon för favorittrycket och simmade hem även guldet på 50 meter frisim.

Innan vi avslutar kapitlet om OS ber jag henne plocka fram ett enda ögonblick från dagarna i Paris. Hon är tyst några sekunder innan hon säger:

– Publiken satt ovanligt långt ner i arenan, och när jag efter guldet på 100 fick krama om tjejerna (landslagskompisarna) var det en fantastisk känsla. Det var en stund som jag bär med mig.

Även om Sarah Sjöström inte har återvänt till regelbunden simträning tränar hon regelbundet.

Ibland blir det i vattnet, andra gånger något helt annat.

– Jag brukar försöka få min träning gjord på förmiddagarna, berättar hon.

Dagen då DN träffar henne har hon testat en för henne ny form av pilates, och hon skrattar högt när hon visar några av övningarna för att demonstrera hur svåra de var.

Sarah Sjöströms makalösa år innehåller för övrigt inte bara OS- och VM-guld utan också ett bröllop.

I september i år gifte hon och Johan de Jong Skierus sig i Italien. Paret har varit tillsammans sedan 2012.

– Det är nice att kunna säga att han är min man. På något sätt känns det bättre än min pojkvän, sambo eller fästman, säger Sarah Sjöström.

Vad som väntar den dagen då hon har klivit över med båda fötterna till det där vanliga livet återstår att se.

Under pandemin passade Sarah Sjöström på att utbilda sig till personlig tränare.

– Häromdagen coachade jag min syster och en vän på gymmet, och det var kul att pusha dem till att våga försöka göra nya saker. Så att hjälpa tjejer som vill komma i gång med styrketräning tror jag skulle kunna vara rätt kul, säger Sjöström.

– Jag skulle också vilja lära mig att föreläsa.

Fram till nu har hon gjort en variant på föreläsningar där hon har intervjuats av en moderator, men att testa att hålla i den helt själv lockar.

Hon pratar vidare om möjliga karriärvägar där nyfikenheten fortsatt kommer att vara en ledstjärna.

– De kommande åren får det nog vara lite spretigt med något uppdrag här och något annat där.

Och även om hon pratar om OS i Los Angeles som ett sista stort mål är det inte säkert att det blir hennes sista tävling.

– Vissa är väldigt tydliga med när de har gjort sitt sista lopp, men i mitt fall tror jag inte att det kommer att bli så. Jag tror inte att jag kommer att kunna säga ”det här var mitt sista lopp”. Det får liksom bli lite som det blir. Så är jag med rätt mycket i livet. Jag planerar inte allt så noga, säger Sarah Sjöström.