På våren 1812 hade den franske kejsaren Napoleon Bonaparte bestämt sig. Han skulle invadera Ryssland. I juni samma år stod mer än en halv miljon soldater till hans förfogande. På pappret den starkaste armé världen skådat. I mitten av september tågade han in i Moskva. Men förråden försvann. Dessutom sattes staden i brand, så redan i oktober ansåg Napoleon sig tvungen att lämna Moskva. På vägen hem dog hundratusentals soldater. I december återstod endast skärvor av la grande armée, som den kallades.
Köld, svält och sjukdomar har pekats ut som troliga orsaker till att armén förintades så snabbt.
För att ta reda på mer har nu forskare vid Institut Pasteur i Paris, Frankrike, undersökt kvarlevorna från 13 soldater som låg i en massgrav utanför Vilnius i Litauen, där armén passerade under reträtten från Moskva. Bland annat analyserades över 200 år gammalt dna från soldaternas tänder.
Resultatet, som nu presenteras i tidskriften Current Biology, visar på tydliga dna-spår från två sjukdomsframkallande bakterier. Dels Salmonella paratyphi, som orsakar paratyfoidfeber, dels Borrelia recurrentis, som ger upphov till lusburen återfallsfeber.
I dag behandlas de båda sjukdomarna enkelt med antibiotika, men år 1812 var de livsfarliga. Obehandlad kan paratyfoidfeber resultera i både blödningar och tarmbristningar. Lusburen återfallsfeber är inte lika dödlig, men ger ofta upphov till ett häftigt insjuknande med attacker av frossa och hög feber.
Tidigare studier av resterna av Napoleons jättearmé har visat närvaro av både rickettsiabakterier, som orsakar tyfus, och Bartonella quintana, som ger upphov till skyttegravsfeber. Några spår av dessa bakterier hittade dock inte forskarna vid Institut Pasteur. Enligt dem kan det antingen bero på att äldre och mindre precisa sekvenseringstekniker användes vid de tidigare undersökningarna, eller att olika smittor grasserade på en och samma gång.
Oavsett vilket, blev den katastrofala reträtten från Ryssland början till slutet för Napoleons stormaktsambitioner, även om det skulle dröja ytterligare tre år innan den franske kejsaren slutligen besegrades i samband med slaget vid Waterloo i nuvarande Belgien.
