Ska SD grusa Gunnar Strömmers dröm?

Helsingborgs hamn

Damen i röd jacka på kajen stannar upp. Han som kommer där, den långe kostymklädde med ett följe av poliser… är det inte… jo!

På vårdad men upprymd skånska utbrister hon:

– GUNNAR! Tack för att du räddar Sverige!

Historien som justitieminister Gunnar Strömmer och hans stab vill berätta för väljarna ser i korthet ut så här:

Skjutningarna har halverats sedan Magdalena Andersson var statsminister, och en rad gängtoppar har gripits. Men gängvåld och brottslighet plågar ännu Sverige. Om inte Moderaterna får förnyat förtroende i höstens val riskerar våldet att öka igen.

I den här berättelsen passar Helsingborgsdamens Gunnarhyllning perfekt. Till och med hennes val av tempus – ”räddar Sverige” – är helt enligt moderata talepunkter. Presens understryker att arbetet är pågående och inte får avstanna. Gunnar Strömmer räddar Sverige, det måste han få fortsätta med!

Som reporter ett valår kan man bli misstänksam för mindre. Kan damen vara ditplacerad av Moderaterna, för att stärka partiets narrativ om att Tidöregeringens hårdare-tag-politik gett effekt?

Men när DN under våren följer justitieministern i flera svenska städer förstår vi att Helsingborgskvinnan – Gunnel Fredriksson heter hon – bara är en av många på svenska gator och torg som tycks bli tossiga av lycka över att möta Gunnar Strömmer.

Utanför Nordstan i Göteborg ser vi lokalpolisområdeschef Max Olsson ge justitieministern en kram och berätta vilken skillnad regeringens vistelseförbud har gjort:

– Vi har halverat personrånen här.

På Möllevången i Malmö kommer restaurang Ölkaféets innehavare Hikmet Saado fram och tackar för att regeringen gjort det lättare att sätta upp övervakningskameror.

– Langarna brukade sälja här utanför. De försvann när kameran kom upp för tre veckor sedan.

I både Helsingborg och Trelleborg flockas klungor av gymnasieelever för att få selfies med Gunnar Strömmer.

Det är något med den lockige, långe ångermanlänningen som får folk att vilja vara i hans närhet.

Ministern älskar själv att snacka med folk. Hans tidschema håller aldrig. Det spelar ingen roll om det är patrullerande poliser eller ansiktstatuerade bänksittare utanför Nordstan i Göteborg – justitieministern vill alltid stanna och prata. Och gärna dricka kaffe.

Problemet för Moderaterna är att varken Gunnar Strömmers soliga humör eller det minskade gängvåldet tycks få effekt på väljarstödet. I SCB:s färska mätning får M 17,3 procent, nästan två procentenheter under det senaste valresultatet.

”Hade inte Moderaterna nosat på 25 procent om Gunnar Strömmer vore partiledare? Det tror åtminstone jag”, skrev Expressens biträdande chefredaktör Karin Olsson nyligen.

Kanske.

Eller så handlar Moderaternas svårighet att locka sympatisörer inte så mycket om vem som leder partiet, utan om det nationalistiska samarbetspartiet.

Bild 1 av 2

Bild 2 av 2

Samlingssalen Palaestra et Odeum, Lunds universitet

Sverigedemokraternas Denice Westerberg står bredvid Gunnar Strömmer och säger ”vi” om regeringen.

– När vi tog över för fyra år sedan var Sverige i en väldigt dålig sits, säger Denice Westerberg, som är ordförande för SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna.

Föreläsningssalen är full av politikintresserade Lundastudenter. Justitieministern är den enda riktiga tungviktaren bland debattörerna – och det beror på SD:s kvittningskupp i riksdagen.

Flera debattörer som skulle ha varit här är riksdagsledamöter som tvingats lämna återbud efter kvittningskaoset. På grund av att SD bröt mot kvittningsreglerna måste de nu stanna på Helgeandsholmen och rösta i stället för att kvitta ut sig och åka till Lund.

Därför är Gunnar Strömmers motdebattörer den här kvällen en brokig blandning av ungdomsförbundare och skånska lokalpolitiker. Tidö på ena sidan, oppositionspartierna på andra.

– Man ska kunna känna sig trygg, fri och svensk i Sverige. Vi har mer än halverat det dödliga våldet, säger Denice Westerberg.

Det är egentligen inte konstigt att hon säger ”vi”. Genom Tidöavtalet har SD utövat stort inflytande på regeringen. Och nu fördjupas samarbetet. Om Tidö vinner valet har Ulf Kristersson lovat att SD för första gången ska få ministerposter.

– Ni har surrat er hårt vid SD-masten, sammanfattar Centerpartiets debattör Anton Sauer.

Gunnar Strömmer ser på sin 24-åriga Tidökompis. De må tillhöra samma lag, men är radikalt olika i sin politiska stil.

Denice Westerberg jublar med ett ”woooh!” på Tiktok när hennes parti föreslår totalförbud mot muslimska slöjor. Hon sprutar ur sig spetsiga utspel, som att man inte samtidigt kan vara svensk och muslim och att hon vill se ett svenskt ICE (USA:s hårdföra migrationsstyrka).

Den gamle advokaten Gunnar Strömmer uttrycker sig mångordigt och vill gärna nyansera sina uttalanden i långa utvikningar. Och han säger inte, som Denice Westerberg, ”vi har mer än halverat det dödliga våldet”.

Samma dag som debatten i Lund hålls får vi chans att sitta ner med justitieministern och göra en längre intervju. När Strömmer får frågan om hur mycket av det minskade gängvåldet som är hans förtjänst dröjer han med svaret.

– Jag vill egentligen inte värdera det, för det låter så… självupptaget.

Men sen svarar han ändå.

Mötesrummet ”Wahlgren”, DN:s Malmöredaktion

Gunnar Strömmer och hans livvakter pyser upp varsin läskburk och hugger in på mackorna med ost och skinka. Som vanligt har tidsschemat spruckit eftersom ministern dröjt sig kvar och pratat med folk.

– Vi kom till makten i ett läge när alla kurvor pekade åt fel håll. Det dödliga våldet hade tredubblats på tio år. År 2022 hade Sverige 62 dödsskjutningar. Norge hade fyra, Danmark hade fyra, Finland hade två, säger Gunnar Strömmer.

År 2025 sköts 43 personer ihjäl i Sverige. I siffran ingår de 10 dödsoffren på Risbergska i Örebro, som ej kan kopplas till gängvåldet.

Det är fortfarande många – men trendbrottet från åren med S-regeringar är tydligt. Under Tidö har dödsskjutningarna minskat tre år i rad. 2026 har den nedåtgående trenden förstärkts ytterligare.

Fem personer sköts ihjäl det första kvartalet i år – den lägsta siffran sedan 2011. Ser man på det totala antalet skjutningar är raset ännu större – från 391 bekräftade fall 2022 till 158 under 2025.

– Vi kan vara säkra på att om vi hade låtit allting rulla på, så hade det också fortsatt att gå som det tidigare gick, säger Gunnar Strömmer.

I årets valrörelse lägger sig S väldigt nära M i rättspolitiken.

– Jag uppfattar att Socialdemokraternas strategi i flera val har varit att säga: Ni får Moderaternas politik, fast utan Sverigedemokraterna.

Gunnar Strömmer säger att S ”vet att de inte vinner på en sakpolitisk diskussion med oss”:

– Särskilt inte om man lägger ihop S med MP och V i ekvationen.

Du varnar för oppositionens laguppställning. Men på din sida ser laget också annorlunda ut nu, eftersom SD ska in i regeringen. Vad blir skillnaden mot nu, om SD får ett tiotal statsrådsposter?

Gunnar Strömmer svarar inte riktigt på frågan. I stället kastar han sig ut i ett långt resonemang om hur samspelta Tidöpartierna är, och vikten av att få en mandatperiod till.

– Vi har ju en reformagenda som egentligen sträcker sig över en tioårsperiod.

Så det innebär ingen skillnad, om det kommer in tio SD-statsråd i regeringen?

– För frågor om brott och straff, eller generellt?

Jag tänker generellt. Du pratar ibland om hot mot demokratin och nämner islamism och högerextremism. Ser du SD som en del av den högerextrema rörelsen?

– Inte om vi talar om den våldsbejakande högerextremism som Säkerhetspolisen pekar på som ett hot mot Sverige. Då talar vi trots allt om andra högerextrema organisationer och nätverk.

Justitieministern säger att både V och SD utgör ”ytterkanter i svensk politik”. Han drar en parallell med V:s förhållande till mer radikala vänstergrupper.

– De är någonting annat än Vänsterpartiet. Och jag tycker det är viktigt att göra den rågången.

I höstas fälldes fyra nazister från Aktivklubb Sverige för våldsattacker i Stockholm. En syrisk-svensk man som sparkades medvetslös beskyllde efteråt svenska politiker för att skapa ett samhällsklimat där sånt här sker. Och där finns SD, som pekar ut vissa minoriteter som hotfulla. Spelar inte sånt någon roll?

– Det är klart att det spelar roll. Jag tycker att man ska vara vaksam på det – och understryka att alla har ett ansvar för det.

Samtidigt försvarar han SD-samarbetet, som enligt ministern ”kännetecknats av stor pragmatism och en politik som i ett nordiskt perspektiv rör sig i en mittfåra”.

Antirasistiska tidningen Expo varnar för att SD i valrörelsen växlar upp sin kampanj mot muslimer – man vill exempelvis riva moskéer. Luktar det inte lite illa för dig?

Gunnar Strömmer säger att det ”är väldigt legitimt att bekämpa extremism”.

– Och vi vet att den våldsbejakande islamismen, eller för den delen islamister som inte nödvändigtvis är våldsbejakande men som har andra totalitära anspråk, är ett demokratihot.

I kampen mot muslimsk extremism kan SD och M hitta varandra, menar Strömmer – men inte när SD-företrädare ”vänder sig mot islam eller eller mot muslimer i allmänhet.”

– Det är naturligtvis ingenting som Moderaterna står för. Det är väldigt viktigt för mig att Sverige är ett öppet samhälle för människor som tror på Gud, bekänner sig till olika religioner – eller som inte tror alls.

Tror du att utsikten med ett tiotal SD-statsråd kan skrämma väljare från att rösta på er?

– Jag tror säkert att det påverkar många. Vi vet att Sverigedemokraterna är ett parti som delar opinionen.

Varför betalar sig inte det minskade skjutvapenvåldet i opinionen för er?

– Det har säkert flera orsaker. Enligt SCB:s mätning skulle MP, V och S få egen majoritet. Jag upplever att det vi gör ännu inte har ställts mot alternativet på ett tydligt sätt. Jag tror fler väljare kommer att fråga sig: Är det värt att äventyra allt det här? Är det värt att ta risken att dödsskjutningarna ska öka på nytt? Att polisen ska få mindre resurser?

Gunnar Strömmer framhåller ofta att han inte alltid har varit politiker. Efter att han avgick som ordförande för ungdomsförbundet MUF år 2000 var han borta från politiken i 17 år. Han blev advokat och grundade en juristbyrå för att skydda individers rättigheter mot statliga övergrepp: Centrum för rättvisa.

Som justitieminister får han nu kritik från organisationen han en gång skapade. Centrum för rättvisa ogillar att regeringen låter polisen avlyssna människor helt utan brottsmisstanke.

– Jag är väldigt glad att Centrum för rättvisa håller stilen. Det ligger i en sådan verksamhets natur att den ska vara konsekvensneutral. Även i relation till mig.

Själv ser han ett släktskap mellan Centrum för rättvisa och det han uträttar som justitieminister.

– Att stärka brottsofferperspektivet handlar också om rättvisa – för medborgare som drabbats av statens oförmåga att skydda dem.

Han nämner den 24-åriga kvinnliga lärarstudent i Uppsala som 2023 mördades när en gängman sprängde ett radhus. Måltavlan var en man med kopplingar till Foxtrotledaren Rawa Majid.

– Mitt hem är min borg. Det är svårt att tänka sig en större integritetsförlust än att bli mördad i sitt eget hem.

Den gamle advokaten Gunnar Strömmer ser plötsligt bister ut. Han har även fått svidande kritik av Advokatsamfundet. Nu ger han igen:

– Jag är förvånad över att många i mitt eget gamla skrå verkar ha så svårt att ta till sig brottsoffers integritetsintresse.

Vems rättigheter är viktigast när det finns en målkonflikt, frågar justitieministern, den brottsmisstänktas eller brottsoffrets?

– För mig är det naturligt att säga brottsoffret.

Gunnar Strömmer ser sig som ”en tvivlare som ibland kan bli lite väl mycket å-ena-sidan-å-andra-sidan”.

– Men jag kan nog inte göra det på något annat sätt. Och folk fattar att det finns många lager i allt. Jag tror att det är bra att lyfta fram det.

Det gället inte minst, fortsätter ministern, i de allra svåraste frågorna.

– Som om man ska sätta 13-14 åringar i fängelse eller inte.

Sagsjöns kriminalvårdsanstalt, Lindome

Inne på en avdelning tänkt att fyllas med fängelsedömda barn slår Gunnar Strömmer sig i slang med kriminalvårdaren Annette Delice. Hon gillar att kvinnofängelset Sagsjön från och med i sommar även ska ta emot yngre flickor.

– Jag tror att det här med barn och ungdomar här inne blir jättebra, säger Annette Delice.

– Varför? undrar justitieministern.

– Här kommer de att bli av med telefonerna. De kommer inte att kunna röka och snusa, som de gör på hvb-hem och sis-hem. Och vi kommer ha fokus på barnen, säger Annette Delice.

Anstaltschefen Jessica Rönnerfors bjuder Gunnar Strömmer på kaffe, kanelbullar och försäkringar om hur väl förberedda hon och hennes anställda är för sitt nya uppdrag. Lärare rekryteras, en basketkorg sätts upp, samarbete med ideella krafter utanför murarna etableras.

Gemytet runt fikabordet inne på anstalten blir så stort att det är lätt att glömma att Kriminalvården i grunden ogillar idén om barn under 15 år i fängelse. ”Vår bedömning”, skriver Kriminalvården, ”är att unga barn är mindre lämpade för straffrättsligt ansvar och för att kunna dömas till fängelse”. Barnen borde ”tas om hand på andra sätt”.

Sagsjöns anstaltschef Jessica Rönnerfors låter mer positiv:

– Jag som har erfarenhet från hvb-hemmen och från socialtjänsten ser många fördelar med det här, säger hon.

Din kollega Jacques Mwepu, Kumlaanstaltens chef, sa nyligen i DN att han i grunden tycker att det är en dålig idé. Det vore fegt, menade han, att inte säga sitt hjärtas mening. Hur känner du?

– Jag tror att vi faktiskt kan göra en skillnad. När jag jobbade på hvb tyckte jag att det var jättesvårt att vi inte fick gå in i de ungas rum – det sågs som den enskildes hem. Vi fick inte stänga av mobilen eller avgränsa internet. Kompisar kunde knacka på rutan. Man kunde hoppa ut på natten och komma in på dagen. Här är det bättre förutsättningar, säger Jessica Rönnerfors.

Bild 1 av 3

Bild 2 av 3

Bild 3 av 3

Gunnar Strömmer säger att han ”ringde Jacques Mwepu en timme efter att jag läst DN till morgonkaffet”.

– ”Alla som läser den här intervjun”, sa jag till Jacques, ”kommer att tänka att det inte finns en enda person mer lämpad än du att ta dig an den här uppgiften”.

Är fängelser en miljö för barn? Det är en ”intuitiv och ganska rimlig fråga”, enligt Gunnar Strömmer.

– ”Det här är ingen bra idé”, sa många remissinstanser. Så varför går vi då vidare? Jag måste ju ställa mig själv den frågan.

Svaret är, fortsätter justitieministern, att han tror att det är farligare att fortsätta att ”ösa in 13-14-åringarna i de här strukturerna med hvb-hem” än att inkludera även barn i de nedre tonåren.

– Men det betyder inte att det är lätt.

Det visar sig att fler Tidöpolitiker tvivlar på om det är rätt att fängsla 13-åringar. Efter vårt besök på Sagsjön, kort före den planerade riksdagsomröstningen, tvingas Gunnar Strömmer inse att han inte har stöd från alla på sin egen sida i riksdagen.

Regeringen drar tillbaka förslaget, meddelar justitieministern på en snabbt inkallad pressträff:

– Vi har stor risk att falla i kammaren.

Det av SD orsakade kvittningskaoset bidrar till osäkerheten. Marginalerna i riksdagen är så små att det kan räcka att en ledamot blir sjuk eller fastnar i trafiken för att Tidö ska tappa sin majoritet.

– Vi hade kunnat chansa och kanske rott hem det – men vi skulle också ha kunnat förlora, säger Gunnar Strömmer.

Nu väntas straffbarhetsåldern i stället sänkas till 14 år, vilket även Socialdemokraterna sagt sig stå bakom. För Gunnar Strömmer är det ett bakslag. Men i en valrörelse där M desperat måste vinna över nya väljare behöver det inte vara så dåligt.

Idén om 13-åringar i fängelse var aldrig populär hos folket. En opinionsmätning från Novus i december visade att inte ens de flesta Tidöväljare stödde förslaget.

Trelleborgs tågstation

Hinner du ett gruppfoto? undrar ett gäng glada skånska gymnasiekillar.

– Vi har precis pratat om dig i skolan!

Tidsschemat är som alltid pressat, justitieministern ska snart plantera en symbolisk ek när första spadtaget tas i östra Trelleborg till ett nytt jättefängelse med 742 platser. Men han ler mot tonårskillarna:

– Det går bra!

När Ulf Kristersson var med i SVT:s ”Fördomsshowen” konfronterades han med programledaren Emil Perssons uppfattning att ”Gunnar Strömmer lurar i vassen för att ta över som partiledare efter dig”:

– En hel nation vet att det kommer att bli Moderaterna och Strömmer, och det börjar bli fånigt för dig att låtsas som något annat.

När Ulf Kristersson svarade att han ”aldrig ens har tänkt tanken” på Strömmer som efterträdare blev Emil Persson sur:

– Nu får du ge dig. Det är klart du har tänkt tanken, sa Persson.

När gymnasisterna i Trelleborg fått sin bild ställer jag frågan till Gunnar Strömmer: Vad skulle han själv säga om att bli partiledare?

– Den frågan är inte särskilt relevant. Vi har några månader kvar till valet. Ulf har varit partiledare i nio år nu och är väldigt framgångsrik som statsminister. Nu jobbar vi alla för fyra år till.

Men om det skulle bli aktuellt, skulle du trivas i en sådan roll?

– Jag har varit med tillräckligt länge för att veta att det är en fråga som är meningslös att tänka på och att prata om.

Hellre talar han om åren som advokat när han kände att ”justitieminister är någonting som jag skulle vilja bli någon gång”.

– Det är en roll som jag känner att jag har rustat mig för under ett långt yrkesliv. Och det är där jag har allt mitt fokus.

Men får Gunnar Strömmer fortsätta som justitieminister, även om Tidö vinner? SD gick om M redan i förra valet, med 20,5 procent av rösterna mot Moderaternas 19,1 procent. Sedan dess har mätning efter mätning befäst SD som Sveriges största högerparti.

I Ekots lördagsintervju talar SD-ledaren Jimmie Åkesson lystet om ministerposter, och nämner de fem tyngsta: Statsminister, finansminister, utrikesminister, justitieminister och försvarsminister.

– Om vi är största parti så borde vi ju rent proportionerligt ha tre av dem, säger SD-ledaren.

Gunnar Strömmer säger att det är ”viktigt att understryka att vi är olika partier” – och medger att det spelar roll vem som blir störst.

– Vill man ha en moderat justitieminister får man rösta på Moderaterna.

Läs mer

Tomas Ramberg: SD och L drar undan mattan för Strömmers 13-årslag

Regeringen backar om 13-åringar i fängelse