Talman Roberta Metsola, EPP, Malta.

Trots sitt ursprung i lilla Malta (540 000 invånare, yta en fjärdedel av Öland) har 45-åriga Roberta Metsola ett av EU:s toppjobb som talman för Europaparlamentet. Hon valdes 2022 sedan företrädaren, den italienska socialdemokraten David Sassoli, avlidit.

Då ifrågasattes om Roberta Metsola, som delar Maltas restriktiva syn på aborter, verkligen kunde företräda parlamentet. De invändningarna hörs inte längre. Snarare betraktas hon som progressiv inom sin grupp.

Metsola har varit EU-parlamentariker sedan 2013. Hennes utmärkta engelska har underlättat en rad besök i medlemsländerna där hon bland annat träffat studenter och marknadsfört parlamentet liksom det kommande EU-valet. Resandet har varit så flitigt att vissa inom parlamentet undrar om hon håller på med en personlig valkampanj för att nå ytterligare toppjobb inom unionen.

Efternamnet är finskt. Roberta Metsola är gift med tidigare politikern och partikamraten Ukko Metsola, som arbetar som lobbyist för ett reseföretag.

Gruppledare Manfred Weber, EPP, Tyskland.

Den 51-åriga kristdemokraten från Bayern har en sammetslen röst, men bakom den döljer sig en hårdförd politiker som håller sin högerliberala partigrupp EPP (parlamentets största) i strama tyglar. Nordiska partier, som svenska M och KD, fick kämpa hårt innan kretsen kring Weber gick med på att 2021 sparka ut ungerska regeringspartiet Fidesz ur EPP.

Manfred Weber tillhör högerfalangen i EPP, till skillnad från partikollegan och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. De två går inte alltid så bra ihop. Under valrörelsen 2019 aspirerade Weber på det jobb som von der Leyen sedan fick i en kohandel mellan de 27 EU-ländernas regeringar.

Kommande mandatperiod kan mycket väl, under Webers inflytande, leda till att EPP samarbetar mer med partier på yttersta högerkanten.

Senaste tiden har Manfred Weber drivit på för att klimat- och miljölagstiftning ska pausas eller urholkas. Han poängterar också ständigt att ”vi måste lyssna till lantbrukarna”, apropå vårvinterns omfattande bondeprotester på kontinenten.

Ledamot Daniel Freund, De gröna, Tyskland.

Den 39-åriga tyska miljöpartisten är EU:s främsta blåslampa – och den riktas mot Ursula von der Leyen och hennes EU-kommission. Det handlar om att pressa kommissionen att ta krafttag mot Ungerns regering, som i tio år urholkat demokratin. Tillsammans med en handfull likasinnade EU-ledamöter från högern, vänstern och mitten såg han till att den lag som ger kommissionen rätt att stoppa EU-bidrag verkligen fick tänder.

Så snart lagen var på plats stämde Freund och parlamentet EU-kommissionen för att tvinga kommissionen att agera mot Viktor Orbán. Det fick effekt: motsvarande 70 miljarder kronor till Ungern har nu fryst inne.

Med en bakgrund från öppenhetsorganisationen Transparency International i Bryssel har Daniel Freund erfarenhet av att granska korruption i EU. Han driver på för en skärpning av EU-parlamentets interna regler om ersättningar och lobbykontakter. Den senaste kampanjen: att få på plats en oberoende etikmyndighet som ska granska EU-politikers intressekonflikter.

Ledamot Raphaël Glucksmann, S&D, Frankrike.

Raphaël Glucksmann, 44, är den franska socialdemokratins nya älskling, efter att rörelsen gått kräftgång i många år. Som förstanamn på EU-listan för sitt parti Place Publique ser han ut att stjäla röster från både miljöpartiet och Emmanuel Macrons liberaler – och kan kanske använda populariteten i Bryssel som språngbräda i nästa franska presidentval.

Han är Europafederalist och vill se ett nära samarbete mellan EU och USA. Framför allt förespråkar han att EU öppnar dörren till Ukraina. I EU-parlamentet har han lett arbetet mot utländsk påverkan på EU, särskilt från Ryssland och Kina.

Glucksmann har kallat sig ”revolutionskonsult”. Han har tidigare arbetat som rådgivare åt Georgiens förra västvänliga president Micheil Saakasjvili, och han deltog i de pro-europeiska protesterna i Ukraina 2013. Det är kontakter som kommer väl till hands när EU nu vänder sig österut.

Han är son till en berömd filosof och utgör en mäktig duo med den i Frankrike högprofilerade politiska journalisten Lea Salamé.

Ledamot Katalin Cseh, Renew, Ungern.

Katalin Cseh var med och grundade partiet Momentum i Budapest bara några år innan hon 2019 blev invald i Europaparlamentet, där partiet ingår i liberala gruppen Renew.

– Jag vill arbeta för ett Europa som inte enbart är en affärsuppgörelse, utan som är en sammanslutning av värderingar. EU-medborgare, inklusive de ungerska, ska ha sina grundläggande rättigheter och sin personliga frihet garanterad, sade hon till DN när hon valts in.

Nu är 35-åriga Katalin Cseh en av åtta vice ordförande i sin grupp och en stark röst i parlamentet när det gäller rättsstatsprincipen, särskilt gentemot hemlandet Ungern. Inom sin grupp var hon mycket aktiv i arbetet för den så kallade villkorsmekanismen; att EU-medel inte ska betalas ut till länder som bryter mot rättstatens grundläggande principer.

När parlamentet inte kunde sammanträda fysiskt under pandemin återvände hon till Ungern och använde sin läkarutbildning till att arbeta inom den hårt pressade sjukvården.

Eva Kaili, grupplös, Grekland.

Den flärdfulla grekiskan, före detta tv-presentatören och en av EU-parlamentets vice talmän, är centralfigur i muthärvan Qatargate som briserade i fjol.

Eva Kaili, 45, anklagas för korruption, penningtvätt och för att ha deltagit i en kriminell organisation, som ska ha tagit emot mutor från länder som Qatar och Marocko i utbyte mot politiska favörer i EU-parlamentet.

Kaili nekar till brott och anser att hon är offer för en rättsskandal. Hon har suttit häktad i tre månader, men har släppts fri i väntan på rättegång. Hon uteslöts ur sin partigrupp socialdemokratiska S&D och har meddelat att hon inte ställer upp för omval i juni. Men hon kan fortfarande ses på EU-parlamentets kaféer och så sent som i april ställde hon skriftliga frågor till EU-kommissionen om bland annat våld mot kvinnor.

Eva Kailis partner som är EU-tjänsteman utreds också i härvan, liksom en handfull andra EU-parlamentariker och före detta EU-parlamentariker.

József Szájer, tidigare Fidesz, Ungern.

Sällan har en politisk sorti varit så spektakulär.

Ungerska EU-parlamentarikern József Szájer ertappades i en orgie tillsammans med ett tjugotal nakna män. Polis kom till festen efter att grannar klagat. Detta var nämligen i november 2020 och Belgien hade tuffa coronaregler. I panik flydde Szájer ner längs ett stuprör, naken, med en ryggsäck som innehöll narkotika.

Szájer, 62, tillhörde ungerska premiärministern Viktor Orbáns närmsta krets och är en av grundarna till det nationalistiska regeringspartiet Fidesz. Orbáns regering har sedan den kom till makten inskränkt hbtq-personers rättigheter i Ungern.

I liberala Belgien bröt Szájer mot pandemirestriktionerna. I hemlandet Ungern och bland hans tidigare politiska vänner, var brottet av moralisk art. Szájer lämnade både partiet och uppdraget i EU-parlamentet.

Men i Bryssels gaykvarter, på husväggen med stupröret där Szájers politiska karriär tog slut, hängde tidigare en minnesplakett, på ungerska och engelska, som uppmärksammade den byxlösa sortin.

Tatiana Zdanoka, grupplös, Lettland.

Lettiska ledamoten Tatiana Zdanoka var en av endast 13 EU-parlamentariker som i början av mars 2022 röstade mot att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Hennes proryska sympatier har länge varit kända. Men att hon också var spion för ryska underrättelsetjänsten FSB i tjugo år avslöjades i januari av oberoende ryska sajten The Insider i samarbete med bland annat Expressen.

Läckta mejl visar hur Tatiana Zdanoka kommunicerat med två kontakter vid FSB:s femte avdelning, den som sysslar med spionage i ”det nära utlandet”, alltså före detta Sovjetrepubliker. De arrangerade möten på tågplattformar i Bryssel och Strasbourg, där information ska ha lämnats över.

Den i dag 74-åriga politikern är uppväxt i Riga, men har ryskt ursprung. Hon var tidigare medlem i den gröna partigruppen. Nu är hon grupplös.

Fakta.EU-parlamentet

EU-parlamentet är EU:s enda direktvalda institution.

Den stiftar nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet (EU-ländernas regeringar).

Den 9 juni är det val till EU-parlamentet i Sverige.

Då kommer Sverige rösta fram 21 ledamöter. Sammanlagt röstas 720 EU-parlamentariker fram.

Läs mer.

Testa dig med Valkompassen inför EU-valet 2024

Share.
Exit mobile version