Skarp kritik mot budgetuppgörelse

Näringsliv, fackföreningar och flera ledande ekonomer anser att staten borde låna mer för att investera i bland annat järnvägar, försvar och energiförsörjning. Trots det väljer en bred majoritet av riksdagspartierna att stå fast vid att statsskulden fortsatt ska vara låg, bland de lägsta i Europa.

En parlamentarisk kommitté, som sett över budgetreglerna, stannar vid en liten uppmjukning av det som heter finanspolitiska ramverket: staten behöver inte längre gå med överskott för att betala av på skulden.

Detta så kallade överskottsmål ersätts med ett balansmål, vilket frigör cirka 25 miljarder kronor årligen.

Vänsterpartiet kallar uppgörelsen ett historiskt misstag.

– Det här är förmodligen det viktigaste beslutet som riksdagen har att fatta för framtiden. Tidögänget och Socialdemokraterna är överens om att dagens skattebetalare ska ta alla nödvändiga kostnader för investeringar i järnväg, elproduktion och annan infrastruktur, säger Ida Gabrielsson (V).

Partiet vill öka statsskulden. Ida Gabrielsson framhåller att ingen regering kommer att kunna höja skatten eller skära ner i välfärden så mycket att investeringarna kan genomföras fullt ut.

Också Miljöpartiet är skarpt i sin kritik.

– Överenskommelsen är en missad chans för Sverige. Det behövs stora investeringar för att tågen ska gå i tid och för att snabbt bygga ut energisystemen, säger Janine Alm Ericson, ekonomiskpolitisk talesperson (MP).

Hon anser att förslaget är ”dumsålt”.

Oenigheten i oppositionen fullbordas av att Centerpartiet visserligen tycker att balansmålet är bra, men vill ha garantier för att de nya friska miljarder som når statsbudgeten går till infrastruktur och inte rinner iväg någon annanstans.

C kommer därför att lämna ett särskilt yttrande till kommittén. MP och V ska reservera sig mot förslaget.

Även inom Socialdemokraterna finns kritiker.

– Vi har ett kongressbeslut om att verka för att lånefinansiera investeringar i strategisk infrastruktur med stor klimatnytta. Detta är en fråga som har stötts och blötts i partiet. Jag står upp för det kongressbeslut som togs i Göteborg 2021, säger riksdagsledamoten Markus Kallifatides.

Han anser därför att partistyrelsen måste ta upp förslaget från kommittén och avvisa det.

Är kommittén för försiktig?

– Jag noterar att kommittén misslyckas med att gå Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige, TCO, Saco samt Sveriges kommuner och regioner till mötes. Liksom finansdepartementets egen långtidsutredning, Klimatpolitiska rådet och, i alla fall på marginalen, Finanspolitiska rådet. Detta gör man i en fråga som är av karaktären att man brukar lyssna på den typen av analyser och expertutlåtande.

Socialdemokraternas representant i kommittén är Fredrik Olovsson, näringspolitisk talesperson. Han anser inte att uppgörelsen strider mot kongressbeslutet, utan att det går att låna pengar för investeringar i till exempel Malmbanan.

– Genom balansmålet får vi mer resurser att investera i infrastruktur och energisystem. 200 miljarder över två mandatperioder är väldigt mycket pengar, säger han.

Fredrik Olovsson pekar även på att det är viktigt att överenskommelsen är bred och går över blockgränsen. Det garanterar att ramverket är stabilt.

Hur tror du väljarna uppfattar att ni socialdemokrater inte är eniga med era tilltänkta samarbetsparter i en så grundläggande fråga som budgetreglerna?

– Vi har en väldigt likartad inriktning på vad vi vill göra med de här 200 miljarderna. Jag är övertygad om att vi kan hitta en väg framåt.

Läs mer.

Hur länge överlever Svantessons redan urholkade mål?

Nödstopp hotar tåg och bussar i glesbygd: ”Statens medel begränsade”