Sedan jobbskatteavdraget infördes 2007 har skatten varit lägre på arbetsinkomster. Från början betalade pensionärer högre skatt på sina inkomster vilket upprörde många pensionärer.
Det löstes genom att pensionärer får ett förstärkt grundavdrag från det år de fyller 67 år. De som har sjukersättning har fått en liknande lösning genom en skattereduktion.
Notera att våra tabeller bara tar hänsyn till inkomstskatten och hur den påverkas i de specifika situationerna. Enskilda personer kan ha avdrag eller kapitalinkomster som också påverkar skatten.
Men skatten är fortfarande högre på inkomster från a-kassan och från Försäkringskassan när man är sjuk eller föräldraledig. Det gör inkomstbortfallet ännu större om man är arbetslös, sjuk eller föräldraledig.
Det är alltså inte så att man får 80–90 procent av nettolönen om man är arbetslös, sjuk eller föräldraledig. Dessutom finns det inkomsttak i försäkringarna som gör det omöjligt att få ersättning från Försäkringskassan eller a-kassan för inkomster över taken.
Facken och arbetsgivarna har förhandlat fram extra ersättningar till sjuka och föräldralediga. Det gör att det är särskilt attraktivt att vara anställd på arbetsplatser med kollektivavtal.
Sjuka och föräldralediga får 10 procent av lönen i extra ersättning. Men de verkliga vinnarna är de som har högre inkomster.
Avtalen bygger på med extra pengar över Försäkringskassans tak och ersätter inkomstbortfall på väldigt höga inkomster. Dessutom räknas ersättningarna som lön och ger rätt till jobbskatteavdrag. Det gör att inkomstbortfallet blir mindre märkbart på högre inkomster.
Så här fungerar de olika försäkringarna och så beräknas skatten:
Sjuk och föräldraledig.
Sjuka och föräldralediga får ofta en stor del av sin inkomst från Försäkringskassan. Ersättningen blir då knappt 80 procent av inkomsten upp till taket som går vid en inkomst på 573 000 kronor per år vilket motsvarar 47 750 kronor i månaden. Ersättningen från Försäkringskassan berättigar inte till jobbskatteavdrag och det blir alltså den högsta skatten på pengarna därifrån.
Men på arbetsplatser med kollektivavtal har arbetsgivarna försäkringar som kompletterar ersättningarna från Försäkringskassan. De flesta får ungefär 10 procent av lönen utöver ersättningen från Försäkringskassan. Dessutom går det att få extra ersättning om man har högre inkomster än Försäkringskassans ersättningstak.
Ersättningen från arbetsgivaren beskattas som lön och ger alltså rätt till jobbskatteavdrag. Därför blir inkomstbortfallet ofta mindre kännbart för de som har höga inkomster.
Långtidssjuk med sjukersättning.
Om Försäkringskassan gör bedömningen att en person inte kommer att kunna återgå till något arbete på arbetsmarknaden kan personen beviljas sjukersättning. Det samma gäller ungdomar som av olika skäl inte bedöms kunna arbeta.
De som har sjukersättning får en skattereduktion på ersättningen från Försäkringskassan. Skattereduktionen är inbyggd i skattetabellerna och motsvarar ungefär jobbskatteavdraget.
Men det finns både ett tak och ett golv för sjukersättningen. Ersättningen beräknas som 64,7 procent av inkomsten de senaste tre åren och taket går vid 23 171 kronor i månaden. Det går alltså inte att få högre ersättning än 23 171 kronor i månaden från Försäkringskassan.
Men här kommer avtalsersättningarna också in. I våra exempel har vi räknat med ersättningen som privatanställda tjänstemän får från Alecta. Avtalen brukar ha liknande konstruktioner men vill du vara säker är det bäst att fråga vad som gäller på din arbetsplats.
I det här fallet ger avtalet 15 procent av inkomsten upp till 7,5 prisbasbelopp, 35 813 kronor i månaden, och 65 procent av den inkomst som ligger över taket.
Eftersom avtalsersättningen kallas sjukpension beskattas den som pension och ger alltså inte rätt till jobbskatteavdrag.
De som aldrig haft arbetsinkomster får en ersättning som baseras på åldern. De som är 19-20 år får 11 842 kronor i månaden medan de som fyllt 30 år får 13 275 kronor i månaden. Beloppen är före skatt.
Personer med sjukersättning kan också ansöka om bostadstillägg för att klara hyran.
A-kassa.
A-kassan ger som mest 26 400 kronor i månaden före skatt vilket motsvarar 80 procent av en lön på 33 000 kronor i månaden. Har man högre inkomster blir inte a-kassan högre. De två första arbetslösa dagarna är karensdagar och då får man ingen ersättning.
Ersättningen sjunker med tiden. Dag 101–200 är den 80 procent av inkomsten men högst 22 000 kronor i månaden. Dag 201–450 är ersättningen 70 procent av inkomsten men högst 22 000 kronor i månaden. Beloppen är före skatt.
För att få inkomstrelaterad ersättning, 80 procent av inkomsten, måste man ha varit med i någon av Sveriges 24 a-kassor i minst 12 månader. Du behöver också uppfylla arbetsvillkoret som innebär att du arbetat en viss tid.
Om du uppfyller arbetsvillkoret men inte är medlem i en a-kassa kan du få en grundersättning på 11 220 kronor i månaden före skatt. Du måste då ha fyllt 20 år.
Till skillnad från när man är sjuk eller föräldraledig finns det ingen avtalsförsäkring som betalar ut pengar varje månad om man är arbetslös. I vissa fall kan man få en klumpsumma om man blir uppsagd och hjälp att hitta ett nytt arbete.
Ersättningen från a-kassan ger inte rätt till jobbskatteavdrag.
Inkomstförsäkring.
Ett sätt att få extra pengar när man är sjuk eller arbetslös är att ha en inkomstförsäkring. Det är vanligt att fackförbund erbjuder sina medlemmar inkomstförsäkringar. Antingen genom att försäkringen ingår i avgiften eller som gruppförsäkringar. Inkomstförsäkringar går också att teckna privat.
För att försäkringen ska betala ut pengar krävs oftast att du får ersättning från Försäkringskassan eller en a-kassa. Inkomstförsäkringen bygger alltså på samhällets skydd.
Det finns lagar som reglerar hur stor del av inkomsten som får ersättas. För sjukförsäkringen gäller 90 procent och för a-kassan 80 procent. Det gör att det främst är personer med inkomster över ersättningstaken som har nytta av inkomstförsäkringarna.
Läs mer: Fler texter om privatekonom
