Sverige har en närmast fossilfri elproduktion inom landet – men nu kan svenska skattepengar vara på väg att bidra till utbyggnaden av fossil energi utomlands. Just nu överväger Exportkreditnämnden, EKN, att stötta två olika fossilgasprojekt, kan DN berätta.
Närmast att bli verklighet är stöd till byggandet av ett nytt gaskraftverk i Rokhia i delstaten Tripura i Indien. Det planerade kraftverket, med en kapacitet på 120 MW, är tänkt att ha två gasturbiner från Siemens.
Det andra projektet är ett kraftverk med kapacitet på 180 MW i Sierra Leone. Även i detta projekt ska gasturbiner från Siemens användas. Siemens tillverkar gasturbiner i en fabrik i Finspång utanför Norrköping.
Om EKN beslutar sig för att stötta exporten skulle det vara första gången på många år som Sverige stöttar gaskraft utomlands. 2019 fattade den dåvarande regeringen beslut om att EKN inte längre skulle få stötta fossila verksamheter.
Men nu har det förändrats. I EKN:s regleringsbrev för 2025 tillåts fossilgasprojekt igen, ”för att lösa akuta energiproblem i låg- och medelinkomstländer där det råder stor energibrist och där investeringen kan påvisas vara bättre ur klimathänsyn än alternativa investeringar”.
Ett ja till projektet skulle dock fortfarande vara i strid med myndighetens hållbarhetspolicy, som säger att stöd inte får ges till några fossila kraftverk.
Men på tisdagen samlades styrelsen på EKN – och beslutade att skriva om policyn.
– Styrelsen beslutade i dag att det undantaget som är formulerat i regleringsbrevet kommer in i hållbarhetspolicyn, berättar EKN:s hållbarhetschef Karin Wessman.
Flera organisationer har skickat in starkt kritiska synpunkter på gasprojekten. Utöver kritik mot utsläppen av växthusgaser påpekar både Oil Change International och Naturskyddsföreningen att Rokhia, där kraftverket ska byggas, redan har stora problem med luftföroreningar – något som kan förvärras ytterligare av projektet.
Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall menar också att stöd till projektet skulle vara i strid med Parisavtalet.
– Vi var ett föregångsland genom att stoppa exportkrediterna till fossila projekt. Vi har hyllats för det internationellt, men nu går vi ifrån det. Är det detta vi vill satsa våra pengar på i Sverige? säger hon.
Att Sverige ska stötta fossilindustrin är orimligt, menar hon.
– Det här är helt obegripligt. Vi har varit ett land som velat följa Parisavtalet, vi brukar inte följa fossila intressen.
Ännu är det oklart om EKN kommer att välja att stötta projekten. Vid tisdagens styrelsemöte var projektet i Indien uppe på agendan, men inget beslut fattades berättar hållbarhetschefen Karin Wessman.
– EKN:s styrelse beslutade att senarelägga beslutet i den exportaffären. Styrelsen vill ha affären belyst ur fler perspektiv, säger hon.
Bland annat handlar det om huruvida det indiska gaskraftverket går att undanta från den generella policyn att inte tillåta fossilaffärer, utifrån det nya regleringsbrevet.
Vad finns det för skäl att börja godkänna fossilgas i era affärer igen?
– Det är en fråga för regeringskansliet.
Inget datum är satt för när beslut ska fattas i Indienaffären. Detsamma gäller eventuellt stöd till gaskraftverket i Sierra Leone.
Om Exportkreditnämnden beviljar projekten stöd kommer det att ske genom statliga kreditgarantier på ännu hemliga belopp. Garantierna riktas ofta till den bank som finansierar affären, vilket gör att lånekostnader sjunker kraftigt och kan göra att vissa affärer som annars bedömts för riskabla kan bli verklighet.
Krediterna är hett eftertraktade – förra året garanterade EKN för första gången affärer för över 100 miljarder kronor. Den höga efterfrågan får nu regeringen att höja garantiramen ytterligare i budgeten för 2026.
– Med den här satsningen hjälper vi våra företag ut i världen vilket är bra för tillväxten, bra för jobben och bra för Sverige, sade utrikeshandels- och biståndsminister Benjamin Dousa i ett pressmeddelande när satsningen presenterades.
Många av affärerna sker i utvecklingsländer, omgärdade av risker för korruption, mänskliga rättigheter och miljö. Projekt med allra högst risk får en särskild klassning – de kallas ”A-klassade”.
Båda gaskraftsprojekten är A-klassade, främst på grund av risk för höga utsläpp av växthusgaser.
DN söker utrikeshandels- och biståndsminister Benjamin Dousa.
