I Rackstadbacken norr om Arvika får skolorna åka skidor gratis. Det är också där de boende i kommunen lär sina barn att åka. Arvika slalomklubb är en helt ideell verksamhet, utan vinstsyfte. Men framför allt snökanonerna drar mycket ström.
DN har skrivit flera artiklar om hur införandet av de nya effektavgifterna slår blint och ger skenande kostnader. I det här fallet betalar redan Arvika slalomklubb för ett så kallat effektabonnemang sedan flera år tillbaka. Det påminner om de effektavgifter som nu införs brett över landet. Det har lett till att priset mångdubblats.
– Vi har samma kabel som vi har haft sedan 1940-talet, så kostnaderna har ju inte ändrats för nätbolaget. Men bara nätavgiften är i runda slängar 15 000 kronor per månad nu, säger klubbordföranden Erik Sundström.
Det gör att föreningen börjar få ekonomiska problem.
– Det här är ju en vintersport. Vi kör snökanonerna från november till februari, då går det åt mycket el. Men vi gör i princip inte av med någon ström alls resten av året. Ändå måste vi betala samma summa varje månad för abonnemanget. Det är obegripligt, de som har tänkt ut det här systemet verkar inte förstå vad det får för effekter, säger han.
I Arvika är det kommunägda Arvika Elnät AB som äger kablarna. Slalomklubben och kommunen har ett gott samarbete, enligt Erik Sundström.
– De uppskattar vår verksamhet, och vi får bidrag. Det skulle bli mycket dyrare för kommunen att hålla igång backen utan allt det ideella arbetet som våra medlemmar lägger ner. Men de säger att de inte kan särbehandla oss, utan att alla elkunder måste behandlas lika.
Det betyder att den ideella slalomklubben får samma eltaxa som den kommersiella industrin, som kör året runt.
Erik Sundström påpekar att det är rimligt att inte särbehandlas mot ”konkurrenter”, men det finns ju inga sådana i Arvika. Han tror också att många andra säsongsbundna verksamheter kommer att drabbas – det blir höga kostnader som inte går att ta igen under andra delar av året, eftersom man har stängt då.
Olof Öberg, elnätschef på Teknik i väst, som har hand om elnätet i Arvika, håller med om att den typen av verksamhet, som man kallar ”spetslastkunder” är utsatt.
– Man får en årskostnad som är väldigt spetsig på vintern, konstaterar han.
Samtidigt går det inte att anpassa abonnemangen efter det, menar han, utan man betalar för ett fast årsabonnemang.
– Vi hanterar alla kunder på samma sätt och kan inte göra några avvikelser.
Arvika Elnät ska under året införa de nya effektavgifterna med hög- och låglasttid, något som kommer att gälla även Arvika slalomklubb. Det betyder att det inte kommer att vara någon effektavgift sena kvällar, nätter och helger.
– Om de kan variera sitt effektuttag och köra vissa delar på dygnet så blir det ingen effektavgift.
Men om man måste köra snökanonerna när det är effektavgift kanske det blir ännu dyrare?
– Jag har svårt att bedöma hur timmarna räcker till för snökanonerna, men vi inför en prismodell som ger dem den möjligheten, säger Olof Öberg.
Enligt Erik Sundström visar det här att elbolaget inte förstår problemet.
– Snötillverkningen sker när det är tre grader eller kallare. Det går inte att att vänta på klockan 18 och sedan stänga av klockan 06, då får vi hålla på hela vintern. Vi vill att det ska göras på så få timmar som möjligt. Detta har vi påtalat dem, säger han.
Enligt SLAO, Skidanläggningarnas organisation, riskerar den här typen av ideella så kallade ”hemmabackar” att drabbas hårt när effekttarifferna införs under året.
– Det är något man håller på att få upp ögonen för nu, vi ska behandla det på nästa styrelsemöte, säger Magnus Noppa, vd på organisationen.
Liksom i fallet med elbilsladdningen på Orust, som DN beskrivit tidigare, är det svårt att ändra på verksamheten och flytta förbrukning.
– Just för en skidanläggning är det väldigt kritiskt, nu är det kallt och snö även söderöver, men det kommer det inte alltid att vara. Under ett visst antal veckor, kvällar och nätter, kommer man att behöva använda mycket el. Effektavgifterna är det inte så många som har fått än så länge, men det är statligt reglerat och ska in hos alla, säger Magnus Noppa.
Niklas Ericsson är ordförande för Båsenberga Slalomklubb, som håller till vid Båsenbergabacken utanför Katrineholm.
– Vi får kortare och kortare fönster när vi kan producera snö, det är inte alltid man har valmöjligheten att bara göra det nattetid. I år har vi producerat snö i 133 timmar, säger han.
Föreningen har i vinter haft omkring 210 000 kronor i elkostnader, varav 40 000 för abonnemanget. Hälften av intäkterna för liftkorten går till el. Nu befarar man att det ska bli än värre med effektavgifterna. Verksamheten går bara runt genom ideellt arbete från medlemmarna i föreningen.
– Elkostnaderna har skenat den senaste tiden, och i år har elpriset dessutom varit 60 procent högre än normalt konstaterar Niklas Ericsson.
