Artikeln i korthet
● Svensk studie visar att naturskogar lagrar över 70 procent mer kol än produktionsskogar.
● Kolförlusten från skogsbruket överstiger Sveriges fossila utsläpp sedan 1800-talet.
● Omvandlingen av naturskog till produktionsskog sker ofta utan att det märks för blotta ögat.
När skog växer lagrar den koldioxid i träden och i jorden, vilket håller växthusgasen borta från atmosfären.
I en ny studie, som publiceras i tidskriften Science, har forskare kartlagt hur stora dessa kolförråd är i 344 ur- och naturskogar över hela landet.
Enligt forskarnas beräkningar innehåller ur- och naturskogarna i snitt 236 ton kol per hektar, medan produktionsskogarna innehåller 138 ton (inklusive avverkade skogsprodukter). Det är en skillnad på drygt 70 procent.
”Det är kanske inte riktigt tydligt att det sker en jätteförändring, till skillnad från i tropikerna där skog blir betesmark eller oljepalmsplantager” (Anders Ahlström)
Forskarna konstaterar att gapet mellan skogstyperna är upp till åtta gånger större än vad tidigare uppskattningar visar.
Anders Ahlström, som forskar om klimat och kolcykler vid Lunds universitet, är en av huvudförfattarna bakom kartläggningen, som inleddes för tio år sedan.
Den stora kolförlusten vid omvandling till produktionsskog sker på marknivå, förklarar han.
– De mest misstänkta orsakerna är markberedning och dikning. Man plöjer upp stora markområden och sänker markfuktigheten vilket gör att kolet bryts ner snabbare, säger Anders Ahlström.
Han jämför med hur avskogning diskuteras globalt. Trots att omvandlingen till produktionsskog förändrar ekosystemet i grunden och raderar ut enorma kolförråd, är den svenska skogsförvandlingen svårare att upptäcka med blotta ögat.
– I Sverige kallas det skog innan och skog efter. Det är kanske inte riktigt tydligt att det sker en jätteförändring, till skillnad från i tropikerna där skog blir betesmark eller oljepalmsplantager och vem som helst kan se det, säger han.
Hur kan tidigare uppskattningar ha missat en stor skillnad fram till nu?
– Det har saknats data. Ingen har väl velat lägga tio år på att kartera skogarna, gräva gropar i fält och mäta kol. Det tar jättemycket tid och är en riktig karriärdödare om man inte får ut någonting av det i slutändan.
Torbjörn Skytt, teknisk doktor i miljövetenskap vid Mittuniversitetet, har läst studien. Han bedömer att undersökningen är kvalificerat vetenskapligt genomförd, men saknar en jämförelse med Heureka.
Det är Sveriges lantbruksuniversitets modell för att uppskatta skogars framtida tillväxt och kolinnehåll.
Skytts granskning med hjälp av Heureka bekräftar studiens fältmätningar på cirka 130 ton kol per hektar för en brukad skog, men visar att naturskogarna borde lagra ännu mer kol än vad Science-studien visar (300 ton mot 230 ton).
Skogsindustrin framhåller ofta att det är unga, växande skogar som gör störst klimatnytta eftersom de aktivt tar upp koldioxid. Anders Ahlström avfärdar det argumentet, även om han håller med om unga skogar växer snabbare. Han poängterar att det enda som spelar roll för klimatet är hur mycket kol som faktiskt hålls borta från atmosfären över tid.
– Den enda funktionen man är ute efter ur klimatperspektiv är att öka lagringen av kol på land. Slår man ihop alla upptag och utsläpp över tid, från när naturskogen höggs och blev en brukad skog, så förlorar man kol när en naturskog ersätts med produktionsskog, säger Anders Ahlström.
Och det handlar om kolförluster av historiska mått. Forskarna i studien har beräknat att den samlade kolförlusten som uppstått när Sveriges naturskogar successivt har gjorts om till produktionsskogar uppgår till 7,7 miljarder ton koldioxid.
Det motsvarar 151 procent av de fossila växthusgaser som Sverige totalt har släppt ut ända sedan industrialiseringen startade år 1834.
Samtidigt som forskningen pekar på naturskogarnas viktiga roll för både biologisk mångfald och klimat försvinner dessa skogar i snabb takt. Som DN tidigare rapporterat visar en färsk rapport från Skogsstyrelsen att avverkningstakten i skogar med höga naturvärden har fyrfaldigats på bara några år.
Fakta.Så stora är skogsbrukets kolförluster
● Svenska naturskogar lagrar drygt 70 procent mer kol än brukade produktionsskogar när man räknar samman vegetation, död ved, mark och träprodukter från skogen.
● Den stora delen av kolförlusten sker under markytan, där naturskogarna har 68 procent mer kol lagrat ner till 60 centimeters djup.
● Mängden kol som är bundet i död ved är 334 procent högre i naturskogarna jämfört med i de brukade produktionsskogarna.
● Den uppmätta skillnaden i kollager mellan de två skogstyperna i Sverige är upp till åtta gånger större än tidigare uppskattningar.
● Den samlade kolförlusten som skogsomvandlingen har orsakat motsvarar 151 procent av Sveriges totala utsläpp av fossila växthusgaser sedan industraliseringens början år 1834.
Källa: Science 2026
Läs mer:
Det här säger vetenskapen om skogens klimatnytta
Skogsindustrierna: ”Begränsad klimatnytta att låta skogen stå”
Sveriges sista oskyddade naturskogar kan vara borta om 25 år
Maktutredning larmar: ”Skogsindustriellt komplex” styr Sverige
