Skolan blundar för tusentals svagbegåvade

Det har varit mycket fokus på elever med neuropsykiatriska funktionshinder som dyslexi och adhd.

Nu är det hög tid att också rikta ljuset mot elever med svag teoretisk begåvning.

Det menar psykologen Jenny Vidarsson som för två år sedan kickade igång ett pilotprojekt på Närlundaskolan i Ekerö kommun, strax väster om Stockholm.

Syftet var att ta reda på mer om dessa elever, som finns i varje klass, och hitta strategier för hur man bäst hjälper dem.

– Tyvärr är det en osynlig elevgrupp som vi sällan pratar om, säger Jenny Vidarsson som också är biträdande verksamhetschef inom elevhälsan i Ekerö.

Under projektet, som pågick läsåret 2023/24 lät man tre lärare bedriva undervisning i två klasser i årskurserna 5 och 6, samtidigt som en psykolog och en specialpedagog var med på lektionerna för att observera.

Sedan diskuterade de tillsammans hur undervisningen kunde bli bättre så den hjälper även svagare elever att komma närmare målen.

En av lärarna som var med i projektet är Jenny Tillander som är mellanstadielärare på Närlundaskolan.

– Som lärare var jag van vid att fokusera på elever med olika former av neuropsykiatriska funktionshinder som adhd och dyslexi, säger hon när vi träffar henne tillsammans med psykologen Jenny Vidarsson.

De tar oss med in i ett klassrum där Jenny Tillander vanligtvis undervisar. Tavlan är helt ren eftersom eleverna har gått hem för dagen. Men när hon startar en lektion ser hon alltid till att skriva upp tydliga instruktioner på tavlan, berättar hon.

– Mycket handlar om att skapa en röd tråd, säger hon och förklarar hur hon alltid inleder med att påminna om vad de gjorde förra gången så att lektionen blir konkret och begriplig.

Det gynnar elever med svag teoretisk begåvning. I befolkningen generellt är det 14 procent som har ett IQ på mellan 70 och 85 vilket betyder att de har det som kallas svag teoretisk begåvning.

– Det finns inget som tyder på att de skulle vara färre i skolan, säger Jenny Vidarsson.

De är barn som är för smarta för att få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och gå i den anpassade grundskolan. Men som har svårt att hänga med i den vanliga undervisningen.

I bland kallas de ”gråzonsbarn”, för att de är osynliga och hamnar mellan stolarna.

– Innan det här projektet kanske jag tänkte att de hade språkliga problem. Mer och mer har jag förstått att deras svårigheter kan bero på deras bristande kognitiva och intellektuella förmåga, säger Jenny Tillander.

Dagens läroplan från 2011 får ofta kritik för att den i så stor utsträckning är inriktad på att eleverna ska analysera och dra slutsatser, vilket kräver ett abstrakt tänkande.

– På mina lektioner är det alltid fyrkantigt, det är vad mitt jobb som mellanstadielärare går ut på, säger Jenny Tillander och pekar på olika listor, snurror och scheman som finns uppsatta här och där på väggarna.

Abstrakt tänkande är särskilt svårt för elever med svag teoretisk begåvning. De behöver fokusera mer på faktakunskaperna så de har något att resonera kring, menar Jenny Vidarsson.

– Högpresterande elever kanske blir motiverade bara av att läraren säger att de måste lära sig något för att få bra betyg. Men det räcker inte för de elever som kanske redan på förhand vet att de inte kommer att uppnå godkänt, säger Jenny Vidarsson.

I skollagen står att alla elever har rätt att få möjlighet att lyckas i skolan. Inte minst är det viktigt att få dem att tro på sin egen förmåga för att de ska må bra och vilja vara i skolan, menar Jenny Tillander.

– För mig som lärare handlar det om att aldrig släppa dem utan hela tiden följa upp vad de har lärt sig. Det är också viktigt att alltid hålla sig till en röd tråd, repetera och konkretisera så att undervisningen blir begriplig.

Hur upptäcker man att en elev är svagbegåvad?

– Man kanske ser att de inte påbörjar uppgiften, och när man ber dem förklara vad de ska göra så märker man att de inte har förstått, säger Jenny Tillander.

Oerfarna lärare kanske uppfattar att eleverna zoomar ut när de fått en uppgift och ser ut att dagdrömma. En del försöker dölja att de inte förstår genom att bli stökiga och störa arbetsron för de andra, förklarar hon.

När Jenny Vidarsson jobbade inom vuxenpsykiatrin var det vanligt att man pratade om svag begåvning som förklaring bakom psykisk ohälsa.

När hon senare började arbeta som skolpsykolog, för nio år sedan, blev hon överraskad av att man i skolans värld inte pratar mer om begåvning som förklaring till låga skolresultat.

När hon försökte lära sig mer om den här kategorin elever så hittade hon ingenting.

– Det är beklämmande att vi pratar oavbrutet om att 15 procent lämnar skolan utan godkända betyg, utan att ta reda på hur många av dem som har svag teoretisk begåvning. De är sannolikt överrepresenterade i den gruppen, säger Jenny Vidarsson.

Är det förknippat med skam att bli utpekad som svagbegåvad?

– Ja, eftersom vi hela tiden får signaler om att man måste vara smart och snabbtänkt för att vara lyckad i dagens samhälle. Man likställer begåvning med människovärdet, säger Jenny Tillander.

Även föräldrarna spelar en roll i osynliggörandet, tror de.

– De vet hur viktigt det är att vara smart och kanske kräver att ”mitt barn ska få godkänt, annars är det ni som inte har satt in tillräckligt med insatser”, säger Jenny Tillander.

Hon brukar säga till föräldrarna att de ska låta barnen slippa tänka på skolan när de är hemma, så att de får en meningsfull fritid.

– De jobbar ofta väldigt hårt med skolarbetet samtidigt som de hela tiden får höra att de inte når målen. Men tragglandet hjälper inte alltid. Då kör vi bara slut på dem.