I svallvågorna av attacken mot ett politiskt möte i Gubbängen i Stockholm riktas allt mer fokus mot våldsbejakande högerextremism.
Under torsdagseftermiddagen kallade skolminister Lotta Edholm (L) och utbildningsminister Mats Persson (L) till ett rundabordssamtal med aktörer som jobbar mot och forskar kring högerextremism, bland annat från Segerstedtinstitutet och Göteborgs universitet.
Syftet med samtalet var att diskutera hur högerextremismens framväxt i Sverige ska strypas och hur utbildningsväsendet ska bli bättre på att fånga upp och stötta elever som är i farozonen eller som redan radikaliserats.
– Det saknas rutiner och kunskap på våra skolor kring hur man hanterar en elev som har högerextrema åsikter och extremism i allmänhet. Det är ett stort problem, säger Mats Persson.
Dagens våldsbejakande högerextremism har blivit mer decentraliserad efter att NMR ”imploderat”, säger Christer Matsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet.
– Vi har sett en återgång till en mer subkulturell högerextrem miljö där det inte finns en centralt sammanhållande kraft och där man heller inte reglerar våldsanvändandet. Våldsanvändandet blir mer spontant, säger han.
En slutsats som drogs under mötet var att svensk skola behöver fler insatser kopplade till vidareutbildning av lärare och annan skolpersonal för att bemöta högerextremism och elever som lockas in i den högerextrema miljön.
– Skolan ska våga ingripa även i väldigt svåra situationer. Vi vet att många av de här eleverna finns i samhällen och skolor där man också kämpar väldigt hårt med kunskapsuppdraget och att man kanske har en högre tröskel där för att ingripa än på andra skolor. Då gäller det att hitta ett sätt att rikta insatserna och det är inte helt enkelt, säger skolminister Lotta Edholm (L).
Även om svensk skola hamnar i toppen i internationella undersökningar vad gäller att förmedla demokratiska värderingar, finns det vita fläckar. Christer Matsson kallar dem för ”demokratiska utanförskapsområden”.
– Man växer upp i en familj som saknar tilltro till demokrati och bor i ett närsamhälle som har lägre grad av demokratisk tilltro. Då behöver man ha riktade insatser där, säger han.
Lotta Edholm håller med och nämner gamla bruksmiljöer där nazismen tidigare funnits som exempel.
– Det finns delar av samhället där de här värderingarna inte alls når fram. Jag tror att om man ska satsa mer pengar så måste vi lära oss mer om hur vi ska rikta medlen så vi inte lägger mer pengar på det vi redan gör bra, utan på det vi är sämre på, säger hon.
Sverige har under flera år pekat ut högerextremismen som ett av de största hoten. Samtidigt har vi inte hört regeringen prata om detta så mycket. Varför inte?
– Det tycker jag är en felaktig bild. Vi har gett Skolinspektionen i särskilt uppdrag att inspektera skolor där det finns en risk för radikalisering, vi har hela skolsäkerhetsutredningen där vi ska utöka antalet brott som ska ligga till grund för registerutdrag. Den typen av insatser kommer att slå mot alla grupper som har extrema åsikter av den här karaktären, säger Lotta Edholm
Läs mer: Alma lämnade högerextremismen – med hjälp av sin pappa
