Som DN tidigare berättat går omställningen för långsamt och elektrifieringen av biltrafiken har bromsat in.
Samtidigt visar siffror som Boverket tagit fram på uppdrag av DN att 500-miljonerssatsningen som skulle få folk att byta ut sina gamla fossildrivna bilar mot elbilar inte har varit särskilt lyckosam.
Tanken var att 50 000 skulle kunna ta del av stödet på 10 000 kronor efter att det infördes i augusti 2024, men färre än 4 000 har fått det och knappt 20 procent av pengarna har använts.
Sedan DN rapporterade om det svala intresset i våras mer än fördubblades beloppet från 10 000 till 25 000 kronor.
Det satte fart på processen.
På bara någon månad mer än tiodubblades utbetalningarna och intresset var som högst i samband med att stödet avslutades den 31 oktober. Mer än hälften av utbetalningarna gjordes under hösten trots att det gick att söka skrotningspremien under mer än ett års tid.
Ett väntat utfall, enligt Mattias Bergman, vd på Mobility Sweden.
– Vi sa redan från början att stödet borde ligga på 25 000 till 28 000 kronor för att ge effekt. Med 10 000 kronor är gapet för stort för att nå de som möter kriterierna för skrotning och samtidigt har ekonomin att köpa en elbil.
Men det kom ju en höjning på den nivån i maj?
– Ja, men den kom uppenbarligen för sent.
Hur ser du på att premien försvann när intresset var som störst?
– Olyckligt. Det är de äldsta fordonen som har högst utsläpp och sämst trafiksäkerhet, så det finns ett gott syfte till att de bör skrotas. Men då behövs styrmedel för att även de med lägre inkomster har möjlighet att köpa eller leasa en ny eller begagnad elbil.
Det fanns inget särskilt krav på geografisk fördelning av skrotningspremien, men flera remissinstanser pekade på att stödet främst riskerar att gynna boende i storstäder där elbilsmarknaden redan är mest utvecklad.
Och så blev det.
Ungefär hälften av pengarna gick till de tre storstadsregionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland, vilket går i linje med hur stor andel som bor där.
Men nu planeras för en ny elbilspremie som främst riktar sig till låginkomsttagare i landsbygdskommuner, där behovet av bil är stort och kollektivtrafiken inte är lika utvecklad.
Enligt myndigheternas beräkningar omfattas alla invånare i 177 kommuner, samt invånare i ytterligare cirka hundra kommuner beroende på var i kommunen de bor.
Tanken är att hushåll med lägst inkomst kan få uppemot 46 800 kronor som betalas ut månadsvis under tre år, plus en extrabonus på 18 000 kronor vid den första utbetalningen.
I närtid väntas EU-kommissionen fatta beslut om förslaget för att det ska kunna börja gälla under första kvartalet 2026.
– Jättebra stöd till de som passerar nålsögat, men jag är rädd för att kriterierna är för snäva och att budgeten är för liten. Det räcker inte att kanske 15 000 kan få det här stödet per år. Det borde vara fler, säger Mattias Bergman.
Samtidigt vill han inte måla upp en alltför dyster bild av framtiden.
De första versionerna av elbilarna kunde kosta mer än 700 000 kronor. Nu finns det minst 15 modeller under 300 000 kronor, vilket kan locka fler låg- och medelinkomsttagare, menar han.
Förra veckan beslutade regeringen dessutom om att bredda och förstärka stödet för laddinfrastruktur, bland annat för laddning i flerbostadshus.
– Tidigare har man inte riktigt nått den målgruppen, men den som köper en laddbar bil vill kunna ladda den hemma, så det stödet kommer absolut att underlätta, säger Mattias Bergman.




