Brattås, 2005.
Utdragna lådor och en obehaglig tystnad i huset. Barbro Öberg rör sig försiktigt mellan byggnaderna på faderns gård strax utanför Härnösand. Varför har han inte svarat i telefon på två dygn?
Inne i ladugården tror hon först att någon dragit en pensel med röd målarfärg över det breda golvplanket.
Blod.
Några sekunder senare upptäcker hon det som kommer att bli ett av landets mest uppmärksammade kriminalfall.
Dubbelmordet i Brattås har förbryllat polisen i 19 år.
Någon gärningsman har ännu inte kunnat bindas till det brutala överfallet på pensionärsparet Tor Öberg och Gerd Wiklund. En av närmare 600 kalla mordutredningar som ännu inte blivit lösta.
Samtidigt kämpar polisen hårt med den pågående brottsutvecklingen. Det dödliga våldet har vänt uppåt igen under det senaste decenniet och trots betydligt fler utredare har inte andelen uppklarade grova brott förändrats, enligt en färsk utvärdering från Brottsförebyggande rådet.
Men nu ligger nya verktyg på bordet.
Fakta.Dubbelmordet i Brattås
• Den 2 juni 2005 hittades Tor Öberg och hans särbo Gerd Wiklund mördade i ladugården på Tors gård i Brattås utanför Härnösand.
• Polisen misstänker att paret dödades den 31 maj 2005 efter att ha utsatts för kraftigt våld.
• Ingen har dömts för morden.
• Flera viktiga spår har säkrats. Bland annat dna som misstänks ha avsatts från mördaren. Flera hundra personer har topsats i jakten på gärningsmannen.
• Teorier om rånmord, en affärsuppgörelse som gått fel och en rad andra teorier har diskuterats, men det faktiska motivet är ännu okänt.
Regeringen beslutade i förra veckan om ett lagförslag med förhoppningen att polisen från och med nästa sommar ska få bättre möjligheter att använda sig av biometri i utredningarna. Ett åtgärdspaket för att misstänkta snabbare ska kunna identifieras med hjälp av dna, ansiktsbilder och fingeravtryck.
Och släktforskning.
Länder som Danmark, Nederländerna och England är redan på gång med liknande satsningar, men det finns en stor skillnad.
– Vi är först ut med en samlad lagstiftning kring biometri i Europa. Det är en ambitionshöjning som heter duga, säger Jan Evensson, biträdande avdelningschef på NFC.
Tekniken i sig är inte ny. Däremot väntas upplägget ge en betydligt mer effektiv process där flera myndigheter hjälps åt att samla in fysiska och beteendemässiga egenskaper för att snabbare identifiera misstänkta, både i äldre och nyare fall.
– Det stärker förmågan över hela brottskatalogen, och jag skulle tro att släktforskningsdelen kommer att generera mest uppmärksamhet framöver, säger Jan Evensson.
Han syftar på dna-baserad släktforskning, som enligt förslaget ska kunna användas vid mord och grova våldtäktsbrott. Tanken är att polisen ska kunna jämföra dna-spår från brottsplatser mot dna-data som hobbysläktforskare frivilligt lämnat i kommersiella databaser.
Målet är att kartlägga släktskap – och hitta misstänkta gärningsmän.
Fakta.Dna-baserad släktforskning – steg för steg
1. Dna-analys. Med hjälp av Rättsmedicinalverket och ett svenskt externt laboratorium tar NFC ut dna-data från spår som säkrats på en brottsplats.
2. Jämförelse. Resultatet laddas upp i en släktforskningsdatabas och jämförs med dna-data från andra användare, som medgivit sökningar för brottsutredande ändamål.
3. Träfflista och släktforskning. Polisen får en träfflista med släktskap. Träffarna bearbetas genom traditionell släktforskning uppemot fem generationer tillbaka. Syftet är att arbeta fram en begränsad lista på relevanta personer.
4. Träff på person. Utifrån släktforskningen används vanliga brottsutredande metoder för att nå fram till en misstänkt gärningsman. Denne får lämna ett dna-prov som jämförs med spåret på brottsplatsen.
Metoden testades med stor framgång i ett pilotprojekt som för några år sedan ledde till ett gripande av mannen bakom dubbelmordet i Linköping.
– Det är bland det mest kraftfulla vi kan ha i forensisk väg, säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert på biologisektionen vid NFC.
Han var drivande i pilotprojektet och övertygad om fördelarna redan när han fick höra hur amerikansk polis med hjälp av samma metodik lyckades hitta The Golden State Killer som mördade 13 personer i Kalifornien på 70- och 80-talen.
– Wow, varför kom vi inte på det här tidigare? Det var första tanken. Givet kriterierna ger det fantastiska möjligheter att komma vidare i en utredning.
15 dna-markörer jämförs i polisens tester, medan släktforskarna arbetar med fler än 700 000. Till skillnad från polisen kan de därför hitta släktspår flera hundra år tillbaka i tiden.
De avlägsna släktkopplingarna är också anledningen till att det finns stora möjligheter att hitta en misstänkt gärningsman även om bara två procent av den vuxna populationen dna-testar sig, enligt amerikansk forskning.
I Sverige bedöms omkring tre procent ha laddat upp sina dna-profiler i databaser, och potentialen ökar i takt med att allt fler gör det. Det säger Peter Sjölund, en av landets främsta experter på dna-släktforskning som också var högst delaktig i lösningen av Linköpingsfallet.
– Svenskar är världsmästare på arkiv och väldigt många dna-testar sig. Vi har en unik möjlighet att lösa svåra brott.
Han nämner Hagamannen som ett exempel. En man som satte skräck i Umeå under åtta års tid innan han greps.
– Om Hagamannen varit aktiv nu så hade vi kunnat hitta honom på tre veckor med den här tekniken.
Sannolikheten att lösa fallen beror till stor del på var gärningsmannen kommer ifrån. Handlar det om Asien eller Afrika finns i princip inga förutsättningar alls, medan chanserna är särskilt bra i Skandinavien, USA och Storbritannien eftersom fler dna-testar sig där.
– Det krävs mycket för att nå i mål, men om anhöriga till brottsoffer kan få svar på sina frågor skulle det betyda allt. Det är ett trauma för så många.
Polisen har ännu inte gjort någon nationell inventering av kalla fall för att se hur många ärenden som skulle kunna leda till ett genombrott med den dna-baserade släktforskningen.
– Men om vi tänker oss att man kan nå framgång i kanske fem procent av dessa 600 fall så handlar det ändå om ungefär 30 ärenden, säger Peter Sjölund.
Fakta.Nya lagförslaget och biometriutredningen
• I oktober 2024 föreslog regeringen i en proposition till riksdagen att biometriska underlag i större utsträckning ska få tas upp, registreras och användas vid brottsutredningar.
• Bland annat ska polisens register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ersättas av nya biometriregister.
• Dna-baserad släktforskning föreslås kunna användas under vissa förutsättningar vid mord och grova våldtäktsbrott.
• Släktforskningsmetoden testades i ett pilotfall i Linköping, men Integritetsskyddsmyndigheten hade då invändningar i hanteringen av personuppgifter.
• Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Källa: Regeringen
I norra Sverige är Brattås ett av de mest prioriterade kalla fallen.
En rad olika teorier och stark kritik har präglat utredningen genom åren. Men det finns också dna-spår som polisen tror har avsatts från den misstänkte mördaren. En person som förhoppningsvis kan identifieras med den dna-baserade släktforskningen.
– Vi tror väldigt mycket på att den här tekniken ska hjälpa oss i utredningen, säger Marie Kristiansson, chef på gruppen som utreder kalla fall i Region Nord.
Barbro Öberg gav för länge sedan upp hoppet om att morden på hennes pappa Tor och hans särbo Gerd skulle kunna lösas. Men nu sitter hon vid samma bord som släktforskaren Peter Sjölund, väl medveten om att den nya lagen sannolikt träder i kraft nästa sommar – nästan exakt 20 år efter morden i Brattås.
Hon begraver händerna i ansiktet och tvingas ta en paus när hon beskriver sin pappa. En man som gillade att vara ute i skogen och precis hade fyllt 70 år när allt hände.
Sedan vänder hon sig direkt till Peter Sjölund.
– Enda chansen är att du och dina kollegor får ta er an det här och hjälpa polisen. Jag har fått hoppet tillbaka.
Fakta.Fördelar och farhågor
• Möjligheten att identifiera misstänkta ökar genom att många svenskar har skickat in dna-tester till kommersiella databaser, samtidigt som offentliga arkiv gör det möjligt att söka information hundratals år tillbaka i tiden.
• Tekniken finns redan och har testats i ett framgångsrikt pilotprojekt i Linköping.
• Riskerna kring proportionalitet, integritetsskydd och skydd av personuppgifter har diskuterats i lagrådsremissen, men regeringen anser att intresset av att klara upp fler brott väger tyngre.
• DN:s rundringning till kalla fall-grupper visar att det finns stora förhoppningar. Flera anser dock att förslaget även borde ha omfattat identifiering av avlidna brottsoffer och att släktforsningsmetoden borde få användas i ett tidigare skede, i stället för att vänta tills alla andra utredningsåtgärder har vidtagits enligt nuvarande förslag.
