Många föräldrar är glada, en hel del tonåringar besvikna och teknikbolagen pratar om begränsad yttrandefrihet. Förbudet som träder i kraft på onsdagen riktar sig mot tio plattformar, bland annat Tiktok, Youtube, Instagram och Snapchat. 70 procent av befolkningen stöder lagen, enligt en opinionsundersökning från Yougov.
Flera plattformar har redan börjat stänga konton som tillhör yngre personer, totalt handlar det om över en miljon konton som måste avaktiveras om lagen ska följas.
Det är upp till teknikföretagen att se till att lagen följs. Om de blir påkomna med att släppa igenom barn riskerar de böter på upp till 49,5 miljoner australiensiska dollar, 305 miljoner kronor. Barn eller föräldrar kommer däremot inte att straffas om de bryter mot lagen.
Resultatet av förbudet följs intresserat i resten av världen. Många andra länder har liknande planer. Danmarks regering föreslog till exempel för någon månad sedan ett förbud av sociala medier för barn under 15 år. Liknande förslag finns i Malaysia och Norge.
Många föräldrar hoppas att förbudet leder till minskad skärmtid och att barnen blir mer aktiva och är utomhus mer. Men teknikbolagen är mindre nöjda. Flera av dem hävdar att förbudet begränsar yttrandefriheten för barnen. Andra kritiker menar att plattformarna är ett viktigt socialt verktyg för barn som är isolerade eller tillhör specifika grupper. I sociala medier kan de hitta vänner och ett sammanhang, resonerar de.
Men Australiens premiärminister Anthony Albanese varnar för att plattformarna är skadliga för barnens psykiska hälsa. Sociala medier kan vara beroendeframkallande och de kan visa innehåll som är skadligt som barn, motiverar hans regering förbudet. Det senare känner också teknikbolagen till. För fyra år sedan läckte interna dokument ut från Meta, som äger bland annat Instagram och Facebook, som avslöjade att de hade kännedom om att deras innehåll kan bidra till att tonåringar får en felaktig kroppsuppfattning och självmordstankar.
När Australiens regering undersökte användandet av sociala medier bland unga kom de fram till att 96 procent av alla i 10–15-årsåldern använder dem. Och sju av tio hade utsatts för skadligt innehåll. Det handlar bland annat om mobbning, våld och sexuella trakasserier.
Frågan är hur teknikföretagen ska kontrollera åldern hos användarna. Det har talats om att de kan använda uppladdade id-dokument, bankkontodetaljer eller begära en selfie av användaren för att uppskatta åldern. Hur det fungerar i verkligheten återstår att se. Många räknar med att unga kommer att hitta sätt att komma runt lagen. De kan exempelvis skaffa en vpn-uppkoppling och på så sätt få det att se ut att de befinner sig i ett annat land, där lagarna är mindre strikta. Andra vägar är fejkkonton eller familjekonton där en vuxen står som innehavare.
Läs mer: Australien först ut med att förbjuda sociala medier för unga
