Förändringen innebär att SMHI har skrivit om sina varningsbeskrivningar. De nya beskrivningarna är mer konkreta och riktar sig direkt till den enskilda individen för att det ska bli lättare att förstå vad vädret innebär och vad man bör tänka på.
Arbetet har gjorts i samråd med bland annat Länsstyrelsen, MSB och Trafikverket inför vinterhalvåret då SMHI ofta utfärdar varningar för till exempel plötslig ishalka och snöfall.
– Våra vädervarningar ska underlätta för människor att agera ansvarsfullt för att skydda sig och sin omgivning, till exempel genom att avstå från att ge sig ut på vägarna i ett snöoväder eller se över vad man har hemma inför en storm som kan orsaka elbortfall, säger Lisa Lind, enhetschef vid prognos- och varningstjänsten på SMHI, i ett uttalande.
Nytt är också att SMHI länkar till relevant information på Krisinformations webbplats i sina varningsbeskrivningar.
Exempel
Tidigare formulering:
”Hur kan det påverka mig?”
Mycket begränsad framkomlighet på vägar som till exempel inte hunnit snöröjas eller på grund av trafikolyckor.
Nu:
”Vad ska jag tänka på?”
Ge dig inte ut i trafiken i onödan eller förbered dig på att du kan bli stillastående. Trafikförhållanden kan vara svåra på grund av halka, dålig sikt och snörök.
Källa: SMHI
Sedan 2021 är vädervarningarna konsekvensbaserade, vilket innebär att SMHI tar hänsyn till vilken påverkan det kan få. Kan vädret innebära störningar för samhället och enskilda personer? Då ska det utfärdas en varning.
Hur stora konsekvenserna förväntas bli avgör vilken nivå varningen har: gul, orange eller röd. De är också regionalt anpassade eftersom att samma typ av väder kan drabba delar av landet olika hårt. Till exempel kan 20 centimeter snö innebära olika följder beroende på om det faller i Norrlands inland eller en storstad i södra Sverige, menar SMHI.
Det här innebär vädervarningarna
Källa: SMHI
