Svenskarnas ökade skuldsättning – och de bolag som tjänar pengar på det – stod i fokus när regeringen kallade till presskonferens under fredagen och presenterade en rad nya förslag.
Varför föreslår regeringen förändringar?
Svenskarnas skuldsättning är ett problem och färska siffror från Kronofogden visar att allt fler får betalningsförelägganden. I år har det kommit in över 670 000 ansökningar, vilket är en ökning med 11 procent jämfört med motsvarande period föregående år.
Skulderna handlar bland annat om obetalda räkningar, fakturor och lån.
De så kallade snabblåneföretagen har pekats ut som bidragande orsaker. De erbjuder konsumtionslån utan säkerhet där räntorna ofta är höga och riskerar att leda till skenande kostnader. Företagen har kritiserats för bristande kreditprövningar och omsorg om sina låntagare och regeringen bedömer att problematiken ökar.
Därför presenteras en rad nya förslag med målsättning att få bukt med oseriösa aktörer på kreditmarknaden.
Kan det minska skuldsättningen?
Det kommer inte längre att vara tillåtet att ta ut lika höga räntor som innan. Regeringen vill sänka räntetaket från 40 till 20 procentenheter utöver referensräntan, vilket ska omfatta alla krediter utom bostadskrediter.
För att förhindra att företagen trixar med andra avgifter föreslås också ett nytt särskilt kostnadstak för uppläggningsavgifter. Kostnaden för lånet ska inte kunna överstiga själva lånebeloppet det låg på från början. Regleringen om kostnadstak utvidgas till att omfatta alla konsumentkrediter utom bostadskrediter och vissa kontokrediter.
Det ska också bli svårare att förlänga löptiden för krediter, vilket väntas leda till att det blir svårare att addera mer kostnader i efterhand.
Utöver det vill man även se en skärpning av marknadsföringen med ökade krav på den information som presenteras. Konsumentombudsmannen har tidigare slagit ned på flera lånebolag och kritiserat dem för att missleda konsumenten om de ekonomiska konsekvenserna av krediten.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025.
Regeringen har även beslutat om en lagrådsremiss som innebär att ränteavdraget på lån utan säkerhet fasas ut under två år. Det skulle innebära att det inte längre går att göra skatteavdrag på räntan på konsumtionslån utan säkerhet.
Vad kan man göra om man hamnat i skuldfällan?
Gå igenom fasta och löpande kostnader för att se vart pengarna tar vägen och betala av de lån som har högst ränta först. Försök att lägga upp en budget där du planerar in dina utgifter och hur mycket du får konsumera. Omförhandla eller avsluta prenumerationer och avtal som är dyra eller överflödiga. Andra klassiska knep är att rensa förrådet och sälja det du inte längre använder, ta med matlåda och införa köpstopp.
Ibland kan det hjälpa att få stöd utifrån om man tappat kontrollen över ekonomin. I kommunerna finns budget- och skuldrådgivare att vända sig till. Det är kostnadsfritt och de kan hjälpa till med planering och hantering av skulder.
Läs mer:
Fortsatt avdragsrätt för lån på aktier
