Artikeln i korthet.
● Han utbildade sig till redovisningsekonom i tron om att det var en blomstrande marknad.
● Efter att ha sökt 200 jobb utan framgång gav han upp och är kritisk mot skolans marknadsföring.
● Företaget som driver utbildningen försvarar sin marknadsföring.
Andrée Theander hade arbetat med musik i flera år när han bestämde sig för att söka en yrkeshögskoleutbildning för att bli affärsinriktad redovisningsekonom.
Arrangören lockade med löften om en stor efterfrågan och goda jobbchanser.
Så blev det inte.
– Det känns konstigt för jag vet att jag hade gjort det jobbet bra om jag hade fått chansen, men det fick jag aldrig, säger Andrée Theander.
Han berättar att han har sökt hundratals jobb sedan examen 2024, men nu gett upp.
– Oftast frågar de efter ett visst antal års erfarenhet. Jag har givetvis sökt jobben ändå men det funkar inte.
Andrée Theander känner sig utbildad och redo för yrket, men vänder sig emot marknadsföringen om en blomstrande bransch.
– Det är ju liksom en statlig myndighet som ska godkänna de här utbildningarna utifrån ett behov på arbetsmarknaden. Och då tycker jag inte att man ska få snacka hur mycket skit som helst, säger Andrée Theander.
Han berättar att han och flera andra saknade en plats under första delen av den viktiga praktikperioden. Då fick han göra en skoluppgift i stället och bara göra den andra delen av praktiken.
Den kritiken är långtifrån ny.
En riktad granskning från Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) som startade 2024 visade att 45 procent av utbildningarna hade brister i praktiken, främst i att få ut alla i praktik eller att den inte uppfyllde kraven.
Andrée Theander uppger att flera av klasskamraterna lyckades fixa praktikplatser med hjälp av egna kontakter. Själv fick han en plats på ett företag i Ulricehamn men det ledde dessvärre inte till någon anställning.
– De lägger hela ansvaret på studenterna och motiverar det med att det är för att vi ska få träning i att söka jobb och ta kontakt med företag. Jag fattar att det kan finnas en sådan aspekt men det är också ett väldigt bekvämt sätt för dem att slippa ansvar.
Andrée Theander betonar att det löst sig bra för honom ändå med musiken, men är besviken och tycker inte att Affärshögskolan hållit vad de lovat.
Arrangören Plushögskolan fick 255 miljoner utbetalt i statliga medel förra året, mest av samtliga utbildningsanordnare.
– Men jag tar med mig alla lärdomar och går vidare. Det handlar inte om att det är synd om mig, utan om att jag ser ett systemfel där staten dräneras på offentliga medel som borde gå till viktigare saker.
Maria Sandin, verksamhetschef på Plushögskolan, beklagar Andrée Theanders situation, men tycker inte att skolan har varit för offensiv i sin marknadsföring och lovat för mycket.
– Det är jättetråkigt att höra, men vi försöker verkligen vara nyanserade. Utbildningen ger möjlighet till jobb utifrån att man läser till ett bristyrke, men vi har aldrig någon jobbgaranti som vi kommunicerar på det sättet. Det skulle vi aldrig kunna ha, säger hon.
Skolan har enligt henne en gedigen process för att bedöma behovet på arbetsmarknaden när en utbildning planeras, men trots det är det en svår uppgift konstaterar hon.
Processen från det att skolan ansöker om att få hålla en utbildning till att de studerande tar examen och ska söka jobb är fyra år lång. Under den tiden hinner det hända saker på arbetsmarknaden.
– Vi behöver titta och försöka sia om hur det ser ut tre till fem år framåt i tiden när vi gör bedömningen, och det har varit konjunktursvängningar och olika utmaningar på arbetsmarknaden. Men statistiken visar ändå att vi inom yrkeshögskolan är väldigt duktiga på att möta behoven, säger Maria Sandin.
DN har varit i kontakt med flera andra elever, som riktar kritik mot andra YH-utbildningar, men inte vågar gå ut med sina namn av rädsla för att det ska försvåra deras möjligheter att få jobb.
