Hemvärnet i Boden håller till i en gul byggnad strax utanför stan. Här är allt sorterat i ordning. Bilnycklar hänger på rad. Några snöskor ligger på reparationshyllan.
Ava Wizelius, 40, plockar med sin gröna stridsväst, som ska packas ner i en väska.
– Jag är gammeldags. Jag tycker att det finns en stolthet i uniformen. Du företräder en myndighet och ett folk, säger hon.
I en av västfickorna hittar hon en tom påse jordnötter med barbecuesmak, som legat kvar sedan förra övningen.
– Jag har låtit barnen testa försvarets sockerkaka någon gång. De tyckte att den var som en disktrasa, säger hon och skrattar.
Rösten är fortfarande lite hes. För tre veckor sedan opererade Ava Wizelius stämbanden. Resultatet väntas inte vara klart förrän om ett år, och då ska hennes röst vara lite ljusare och mjukare. Det kommer att underlätta, tror hon.
– Alla myndighetskontakter i telefon blir krångliga när man har kvinnligt personnummer men låter som en man.
Hon har just startat en ny, tidsbegränsad anställning som instruktör i hemvärnet. Hon trivs och tycker att det känns kul, men just nu snurrar något annat i huvudet.
Donald Trumps ingripanden mot transpersoner på andra sidan Atlanten.
I slutet av februari deklarerade Pentagon att de startar en process där anställda som visat spår av könsdysfori ska få sparken.
Beslutet bottnar i Vita huset, där presidenten anser att transpersoner hör till den ideologiska woke-flora som han vill rensa bort.
Soldater som inte accepterar avsked riskerar att få ungefär hälften av det avgångsvederlag som betalas ut om man går frivilligt. Vissa nyckelpersoner med könsdysfori kan få undantag, bland annat om de är oumbärliga för USA:s krigsorganisation. Totalt kan det röra sig om drygt 4 000 personer, enligt CNN.
– Det är helt vansinnigt. Jag tror att det är otroligt kontraproduktivt. Det finns inga belägg för att transpersoner är sämre än andra, säger Ava Wizelius.
Under Prideveckan 2024 gjorde Försvarsmakten en uppdatering av uttrycket ”kämpa till siste man”. I stället ska svenska soldater ”kämpa till siste hen”.
– Försvarsmakten har länge arbetat för att främja mångfald och inkludering. Denna kampanj är ett ytterligare steg i att visa på hur viktigt det är att påminna om allas lika värde, sade Johan Landeström, marknadschef på Försvarsmakten, i ett pressmeddelande.
Det blev debatt. Reklamkampanjen fick kritik för att vara vänsterideologiskt präglad och Försvarsmakten uppmanades att inte låna ut sig till politiska ställningstaganden.
Ava Wizelius har sett Försvarsmakten inifrån – ur flera perspektiv. Tidigare hette hon André, var civilt anställd som chef på Försvarsmaktens tekniska skola, och en del av männens gemenskap på jobbet. Men efter att ha kommit ut förändrades det.
– Det fanns föreningar för kvinnor i Försvarsmakten, men du var inte på samma sätt välkommen i dem som transperson. Och dina manliga kollegor, de fasar ut dig och skjuter över dig i andra lägret. Men om inte det andra lägret tar emot dig, var ska du vara då?
Hon slutade som civilanställd, jobbade privat ett tag men ville tillbaka till uniformen. Nu trivs hon bra med jobbet i hemvärnet, men är beredd på att granskas hårdare. Så upplever hon att det har varit tidigare.
– Det är lite grann som när man sitter och spelar ett tv-spel. Om du är man spelar du inställningen ”easy”. Är du biologisk kvinna så spelar du på ”medium”. Men är man transperson tror jag man spelar på ”hard”, faktiskt.
För henne kom tankarna om att det var något som inte stämde redan i puberteten. Hon beskriver det som följde som ett ”svart slukhål”, där allt fokus gick till att hålla fast sig i kanten.
– Jag tänkte att det kommer att gå över. Men det gjorde inte det, säger hon.
André Wizelius köpte snabba bilar, drack sprit och var högljudd. Ava beskriver sitt tidigare liv som en lång ”male bucket list”, som gick ut på att bocka av en lista på traditionellt manliga egenskaper.
– Jag försökte spela den teatern. Men det var också då jag byggde min familj och min karriär. Det hade jag förmodligen inte kunnat skaffa som transperson, säger hon.
När André kom ut som Ava i 30-årsåldern, och började resan mot att byta kön, stöttade familjen förändringen. Viljan att bidra till försvaret har varit konstant, och Ava Wizelius följer hur transpersoner sållas bort i USA.
– Det gick fort. Men det är väl alltid trevligt att ha en svag grupp som man kan skylla på, säger hon.
Eva-Marie Winblad Österlind är tillförordnad ställföreträdande personaldirektör på Försvarsmakten. Hon passar på frågan om vad hon tycker om USA:s hantering av transpersoner och svarar hellre på hur den svenska försvarsmakten ser på inkludering.
– Vi tänker precis på samma sätt som vi alltid har gjort. Försvarsmaktens roll är att i skarpt läge försvara Sverige och våra allierade mot väpnat angrepp. Men det är också att stå upp för regeringsformen och bevara demokratiska värderingar.
Eva-Marie Winblad Österlind pekar på att regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, innehåller skrivningar om att det allmänna ska verka för att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället.
– Det är jätteviktigt, säger hon.
Det är myndighetens budskap uppifrån. Samtidigt finns det en vardag i en stor organisation, där det inte alltid blir som toppcheferna vill. Ava Wizelius har känt sig ensam på tidigare jobb i Försvarsmakten.
– Den här kårandan och gruppandan som är jättebra för sammanhållningen, den omfattas man inte av på samma sätt. Det blir lite knepigt. Just den biten är mycket bättre i till exempel civila tjänstemannaorganisationer. Det har jag upplevt, säger hon.
Eva-Marie Winblad Österlind tycker att Försvarsmakten behöver fortsätta att arbeta med myndighetens värdegrund och uppförandekod.
– Varje enskild person som känner att det här blev inte bra för mig, det är ett misslyckande. Det behöver vi få reda på och jobba med. Vi har fokuserat på den här frågan i ett antal år och vill jobba proaktivt, inte reaktivt, säger hon.
