Sonens ord fick den stickande superstjärnan att satsa mot OS

– Han är inte direkt någon som går obemärkt förbi. Han har en en otrolig utstrålning, något han hade redan som ung när han slog igenom, fortsätter Lindberg med ett skratt.

Anna Lindberg ställde upp i fem raka OS under sin karriär. I OS i Paris skriver Tom Daley brittisk idrottshistoria när han tangerar Lindberg och blir den förste simhopparen från Storbritannien som startar i fem OS.

Något som aldrig hade hänt om det inte hade varit för ett museibesök.

Efter OS-guldet i synkroniserat simhopp, tio meter, i Tokyo 2021 – som Daley tog tillsammans med Matt Lee – trodde de flesta nämligen att Daleys karriär var över. Han själv inkluderat.

Det skulle visa sig att alla hade fel.

Förra våren tog Tom Daley, som numera bor i USA, med sig sonen Robbie till det olympiska museet i Colorado Spring. Under besöket började han till sin egen stora förvåning att storgråta.

– Jag insåg att jag inte riktigt hade tänkt igenom hur livet utan simhopp skulle bli, berättade Tom Daley på sin Youtube-kanal.

När sedan Robbie tittade på sin pappa och sa: ”Jag vill se dig tävla i OS” var alla planer på pensionering skrotade.

Tom Daley, som fyllde 30 år i maj, bestämde sig för att se om det var möjligt att komma tillbaka efter sitt nästan två år långa uppehåll.

Det var det.

– Daley har varit – och fortsätter att vara – väldigt värdefull för vår sport. Det är därför jag säger att vi skulle behöva flera av honom. Utöver att han är en fantastisk simhoppare – jag skulle säga en komplett sådan – är Daley också en profil som lyfter fram vår sport i rampljuset och skapar intresse kring den, säger Anna Lindberg som gläds över att Daley kommer att vara med även i OS i Paris.

– Vår idrott är väldigt spektakulär, men jag kan tycka inte att vi tillräckligt nyttjar den delen för att lyfta den ytterligare. Det är något som jag tror att vi måste bli bättre på, fortsätter Lindberg som även om hon för närvarande inte har någon ledarroll inom simhoppet fortsatt brinner för sporten.

När Anna Lindberg pratar om den karismatiske brittiska simhopparen är det med både stor värme och respekt.

– Han var ju väldigt ung när han slog igenom, och jag minns väl vilket stöd han hade av sin mamma och pappa. De var inte hans tränare, men de fanns verkligen där för honom vilket så klart var viktigt med tanke på att han som sagt inte var gammal, säger Anna Lindberg.

– Sedan gick ju tyvärr hans pappa bort, men hans mamma fortsatte att vara ett stort stöd.

Tom Daley var bara 14 år han OS-debuterade i Peking 2008. Året efter slog han till och vann VM-guld i höga hopp.

Inför OS i London 2012 växte hypen kring Daley för varje månad. Men när det väl var dags för tonåringen att tävla om medaljerna inför en entusiastisk hemmapublik var det en person som saknades på läktaren. Året före hade hans pappa Robert dött, 40 år gammal, efter att ha drabbats av en hjärntumör.

– Även om jag visste att han var allvarligt sjuk och skulle dö var det likväl så hemskt när det hände att jag inte riktigt klarade av att bearbeta det. Det var som om jag inte kunde förstå att han inte skulle se mig tävla i OS i London. Något som hade varit vår gemensamma dröm i många år, berättade Tom Daley i en tv-intervju tio år efter pappans död.

När OS i London var över hade Tom Daley inte nått upp till sin högsta nivå, men han hade lyckats ta sitt livs första OS-medalj.

I finalen på höga hopp knep han en bronsmedalj.

I OS i Rio 2016 inledde han med att hoppa hem en bronsmedalj i synkroniserat 10 meter tillsammans med Daniel Goodfellow, men i den individuella tävlingen var det inte mycket som fungerade.

Mycket överraskande tog han sig inte vidare till finalen, trots att han var i form.

– Det kan inte bli mycket värre än så här, sa Daley i den mixade zonen och tillade att på ett OS kan drömmar spolieras på ett grymt och oväntat sätt.

Åren efter misslyckandet i Rio byggde han på nytt upp självförtroendet genom att ta såväl VM- som EM-medaljer, både individuellt och i synkro tillsammans med olika hoppare.

När det var dags för OS i Tokyo 2021 hade det varit en stökig uppladdning för alla deltagare på grund av pandemin.

Men under åren mellan Rio och Tokyo hade också mycket positivt hänt i Tom Daleys liv, som också hade gett honom viss distans till idrotten.

Han hade gift sig med filmregissören och manusförfattaren Dustin Lance Black, som bland annat vunnit en Oscar för bästa originalmanus till filmen ”Milk” om politikern Harvey Milk, och paret hade blivit föräldrar till Robbie.

Med en trygg bas var idrotten något roligt igen, och tårarna i Rio var blott ett minne.

Då tog Tom Daley också sitt livs första – och mycket efterlängtade – OS-guld. Av bara farten blev det även en individuell bronsmedalj på höga hopp.

Under OS visade han också upp en ny sida av sig själv.

När tv-bilderna kablades ut över världen på Tom Daley där han satt på läktaren och stickade – ja, han gjorde det till och mellan hoppen – väckte det uppmärksamhet om än kanske inte förvåning.

Tom Daley har aldrig eftersträvat att passa in i någon förutbestämd mall över han borde vara. Han gör saker som får honom att må bra, och sedan får andra reagera som de vill.

Det var när pandemin bröt ut och världen stängde ner som Daley upptäckte att det där med stickning var något som både passade hans kreativa sida, men kanske framför allt något som gav honom ett lugn.

– För mig är det som meditation, har Daley berättat.

Så småningom ledde det till att han startade ”Made with Love”, där mönster till hans kreationer säljs tillsammans med garn och rätt stickor.

De första brittiska simhopparna som fick sina OS-biljetter till Paris var de som skulle tävla i synkroniserat simhopp, och visst fanns Tom Daley med bland de uttagna.

Därmed får Robbie se pappa tävla i OS, för naturligtvis kommer hela familjen att finnas på plats i Paris.

I och med att hans tidigare guldpartner Matty Lee inte har varit aktuell för sommarens OS kommer Daley i Paris att tävla tillsammans med Noah Williams. Daley och Williams har kapacitet att vara med och slåss om guldet. Något som de visade i VM i februari i år då de tog silver.

– Jag skulle inte bli förvånad om han går förbi mig och ställer upp även i OS 2028, säger Anna Lindberg.

– Man får en känsla av att han verkligen älskar det han gör, och samtidigt tror jag att de här pauserna som han har tagit har varit värdefulla. Under en lång karriär är det nog nödvändigt.

– Men jag tror bara att han fortsätter så länge han känner att han utvecklas, och än så länge ser det ju ut så.

Det kan dessutom finnas ytterligare två skäl till att Daley passerar Lindberg och gör sex OS.

För det första att det avgörs i hans nya hemstad Los Angeles, men också för att även om Robbie, som fyller sex år i år, kommer att minnas årets OS finns det numera en yngre familjemedlem som inte kommer att göra det.

I mars förra året blev Tom och Lance tvåbarnsföräldrar när sonen Phoenix föddes, och i rättvisas namn borde så klart även han få se pappa tävla i OS.