Datorspelsbranschen vill erkännas som sport. Och nu även kallas konst. Kan något vara sport och konst samtidigt?
Kanske är jag som konstnär egentligen idrottare? Att hålla sig kvar på konstscenen kräver sannerligen uthållighet, mentalt fokus, enorma prestationer och tävlingsinstinkt.
Att utvidga begrepp på detta sätt gör dem dock meningslösa.
Varför ska konst kallas för sport? Varför ska dataspel kallas för konst? Vad är det för fel med paraplybegreppet kultur?
De som kallar sig konstnärer är snart fler än antalet besökare på konstutställningar
Nyspråkliga krumbukter om kreativa näringar, utvinnande av upplevelser och självförsörjande versus bidragsberoende är inte enbart förvirrande ordvrängningar. Bakom retoriken finns en ideologi om att all kultur bör bli vinstdrivande. Det kommer dock inte att gå, då konsten till sin natur, liksom vården och skolan, inte är kommersiell.
Detta är bakgrunden till att jag reagerade då datorspelsbranschen i Almedalen fick kulturministerns öra då de hävdade sig som ”konst”.
Jag betvivlar inte alls att det finns intressanta datorspel som förtjänar att tas på allvar som kulturuttryck.
Men frågan kvarstår: Varför vill alla plötsligt kalla sig konstnärer?
Självförverkligande är ett ideal i dag. Allmänhetens idé om största möjliga frihet och lycka är tydligen att vara konstnär. Därför har detta epitet blivit eftersträvansvärt. De som kallar sig konstnärer är snart fler än antalet besökare på konstutställningar.
Konstverk kan numera gestaltas i form av ett spel. Men det betyder inte att alla spel är konst
Även övriga kulturutövare verkar tro att det magiska ordet ”konst” ska ge deras praktik högre status. Dansare, skådespelare och illustratörer talar om sina ”konstnärskap”. Dessutom söker de ateljéstöd från Stockholms stads kulturförvaltning, vilket resulterar i att konstnärer blir av med sina stöd.
Vi konstnärer anser själva inte att konst är bättre, viktigare eller finare än film, dans, design eller dataspel. Det är bara olika fält inom kulturområdet, som alla lyder under sina egna regler.
”Vad är konst?” är en fråga som ställts sedan modernismens gryning, och särskilt sedan konsten under 1900-talet bröt sig loss från måleri och skulptur. Det innebär att ett konstverk numera kan gestaltas i form av ett spel. Men det betyder inte att alla spel är konst.
Ibland händer det att verk från andra genrer hamnar i konstvärlden, för att de blivit så experimentella att de inte längre fungerar i sina givna kanaler. Men då måste upphovspersonerna vara intresserade av att ingå i diskussionen om vad konst är.
Konsten är sällan underhållande utan ofta rätt jobbig. Därför passar den fria konsten så illa in i regeringens nya strategi för ”kulturella och kreativa branscher”
Fri konst heter så för att konstnären måste finna sin egen väg. Vi har inte etablerade format att förhålla oss till, som långfilmer, romaner eller dataspel har. Därför deltar varje konstverk implicit eller explicit i samtalet om konstbegreppet.
Det innebär att konsten kräver mer av sina betraktare än andra kulturella uttryck gör. Konsten är sällan underhållande utan ofta rätt jobbig. Därför passar den fria konsten så illa in i regeringens nya strategi för ”kulturella och kreativa branscher”.
Datorspelsbranschen däremot frodas uppenbarligen i den rådande upplevelsekapitalismen. Ändå verkar spelundrets miljardärer ointresserade av att sponsra unga innovativa spelutvecklare? Vilket bevisar att regeringens idé om sponsring av kultur inte fungerar.
Jag har inget emot att Dataspelscentrum vill ha offentlig finansiering för normkritiska, experimentella spelprojekt.
Men det är synd att icke-kommersiella kulturutövare på detta vis går i konflikt med varandra. Vi borde i stället gemensamt rikta vår kritik mot landets regering, som just nu skrattar hela vägen till banken medan de slaktar kulturbudgeten.
Läs hela debatten:
Sonia Hedstrand: Den kulturpolitiska borgfreden bröts i Almedalen
Datorspel är också kultur, Sonia Hedstrand!
