Flera EU-länder har gett klartecken för nya EU-språk, men bland dem som tvekar återfinns flera tunga medlemmar. Italien har krävt att ”de ekonomiska och rättsliga konsekvenserna” av ett sådant beslut måste utredas vidare – en ståndpunkt som backas upp bland annat av Frankrike, Tyskland och Sverige. EU har i dag 24 officiella språk. Översättningar fram och tillbaka mellan dem slukar redan över en miljard euro per år.
Den spanska regeringen har lovat stå för extra översättningskostnader. Men det är inte där skon klämmer för Frankrikes och Italiens del. Dessa länder har bägge en rik flora av livaktiga minoritetsspråk, några av dem i regioner med nationella anspråk. Att upphöja tre regionala språk till EU-språk skulle kunna legitimera liknande krav i franska och italienska landsändar, befarar man i Rom och Paris.
I detta drama, liksom i många andra av Spaniens hetaste dagsfrågor, befinner sig huvudpersonen långt borta. Junts-partiets ledare Carles Puigdemont, från sin exil i Waterloo utanför Bryssel, har den spanska koalitionens öde i sin hand – detta tack vare Junts sju mandat i Madrid-parlamentet. Under regeringsförhandlingarna hösten 2023 lovade premiärminister Pedro Sánchez Junts en rad saker, främst amnesti för straffade och åtalshotade katalanska separatister. Det rör sig om hundratals personer som deltog i försöket att bryta loss Katalonien från Spanien hösten 2017.
Men amnestin har kört fast i Högsta domstolen och andra instanser. Puigdemont, som tävlar om väljarna med det andra katalanska separatistpartiet ERC, är otålig att visa upp konkreta resultat av sin unika nyckelroll i Madrid. En av de saker Sánchez redan lovat är katalanskans uppgradering i Bryssel, som Puigdemont nu vill se omgående.
Efter självständighetsfrågan är språkfrågan den mest laddade i de kroniskt infekterade relationerna mellan Madrid och Barcelona. De senaste decennierna har Kataloniens skolsystem anammat en metod som kallas ”imersión”, en totalt katalansk skolmiljö också för barn med spanska som modersmål. Detta i hopp om att inplantera katalanskan som modersmål i den nya generationen. Metoden, som lånades från fransk-kanadensarna i Quebec, fortsätter att vålla bittra debatter. Spanska domstolar har gett La Generalitat (regeringen i Barcelona) order att hålla minst en fjärdedel av undervisningen på spanska, men detta sker bara på orter med hög andel spansktalande. Europaparlamentet protesterade 2018 mot vad den bedömde som diskriminering av spanskan.
Men trots alla ansträngningar i motsatt riktning håller spanskan ställningarna mot katalanskan. I den katalanska regeringens senaste mätning, 2023, har 46,5 procent av regionens medborgare över 15 år spanska som vardagsspråk. 32,6 procent har katalanska som vardagsspråk. Nära 20 procent använder bägge språken med samma lätthet och lika ofta. Spanskan dominerar stort i invandrarstaden Barcelona och dess omgivningar, medan katalanskan är starkast på landsbygden.
I Baskien har regeringen drivit språkfrågan ännu mer militant. Där är många ämbeten i den offentliga sektorn reserverade för personer som behärskar euskera, det baskiska språket. I det nordvästliga Galicien, vars språk är ursprunget till portugisiskan, är språkstriden långt mindre bitter än i Katalonien och Baskien. Separatismen där är långt svagare, och språken långt mer lika. Alla ”gallegos” förstår numera både spanska och galiciska.
Läs mer:
Ljudinspelning: Spaniens socialistparti försökte påverka korruptionsutredning