Spanskspråkig musik är ”livin’ la vida loca” i Sverige

Den spanskspråkiga musiken är ”livin’ la vida loca” just nu. Visst krattade de latinamerikanska stjärnorna Ricky Martin och Shakira manegen, men de unga latinoartister som nu dominerar gör det med miljardströmningar och Grammynomineringar. Superstjärnor som Bad Bunny, Karol G och Peso Pluma har slagit sig in på internationella topplistor, puttat ner de tidigare dominerande engelskspråkiga artisterna och fått latinamerikansk musik att bli den snabbast växande genren på strömningsplattformarna i USA. I Sverige spelades det i fjol 20 procent mer spansktalande musik jämfört med året före, enligt färska siffror från Spotify.

– Vi har funnits i Latinamerika i omkring tio år, och under den tiden har vi sett en enorm tillväxt. Det har alltid varit en artist- och musikproducerande kontinent, men det har aldrig riktigt kunnat mätas eller komma till sin rätt innan ”the streaming adoption”, säger Mia Nygren, chef för Spotify Latinamerika.

En stor anledning till att den spanskspråkiga musiken exploderat på senare år – förutom att spanska är det andra största språket i världen sett till antal talare – är den ökade exponeringen på strömningsplattformar och i sociala medier. Främst handlar det om två genrer som boomat: latinamerikansk reggaeton och mexikansk corridos tumbados.

– Det som skett nu, mer än någonsin tidigare, är en stark urban rörelse med latinamerikansk reggaeton. Det är den uttrycksformen som de yngre artisterna har använt sig av. Förra året fick vi också smak för en annan enorm genre som lyckats ta sig förbi landsgränserna, och det är ”mexican regional music”, säger Mia Nygren.

Den mexikanska artisten Peso Pluma är störst inom genren mexikansk corrido tumbados – traditionell mexikansk musik som blandas med rap.

Enligt Mia Nygren är länderna i regionen lika rent konsumtionsmässigt, vilket också bidrar till skenande lyssnarsiffror.

– Artisterna som slår igenom i Mexiko blir stora även i Argentina och vice versa. I dag står Latinamerika för 22 procent av vår globala användarbas. Det är ungefär samma låtar och artister som är stora över hela regionen, och då dyker de upp på den globala listan och får väldigt mycket exponering.

Men handlar det då mer om exponering än om att intresset från oss svenskar för den här typen av musik ökar?

– Det där går hand i hand eftersom tjänsten är sådan att du lyssnar på det du vill lyssna på. Det är ingenting du äter upp bara för att du får det serverat. Men innan musik kunde få exponering bortom närområdet så kanske vi i Sverige inte visste om att vi gillade det.

De flesta av artisterna som slår igenom stort fortsätter att sjunga på spanska trots att lockelsen i att byta till engelska kan te sig stor, något Mia Nygren tror har att göra med en stolthet över språket och det kulturella arvet.

– Det här är inte en lätt del av världen att bo, leva, arbeta och få framgång i, utan det är ganska kämpigt. Så när man väl lyckas är man stolt över sin kultur och känner att ”jag ska inte ändra på mig bara för att jag nu har möjlighet att komma in i den globala musikindustrin eller på den amerikanska marknaden”.

Den allra mest strömmade artisten inom spanskspråkig musik – och en av de största artisterna i världen just nu – är puertoricanske Bad Bunny. Med sitt album ”Un verano sin ti” blev han den första någonsin att nomineras med ett helt spanskspråkigt album i Årets album-kategorin på Grammygalan 2022.

– Bad Bunny är intressant för att han var vad man kallar för en latin trap-artist. Sedan började han anamma reggaeton och återlanserade det i sin egen postmoderna trap-skrud. Han har haft stor påverkan på hur musiken låter, och kom in med en mycket slängigare, lösare stil, berättar DN:s hiphopkritiker Hasan Ramic.

Den puertoricanske artistens stil påminner lite om amerikanska rappares, menar Ramic.

– Han är ett barn av internet och ett barn av hiphop. Därför tror jag att han har blivit så framgångsrik. Han är postmodern.

Colombianske Salomón Villada Hoyos, mer känd under artistnamnet Feid, är en annan gigant inom genren. Hans låt ”Classy 101” har i skrivande stund 957 miljoner strömningar på Spotify, och han har samarbetat med bland andra Bad Bunny och Karol G. Till DN skriver han att han tror att både strömning och sociala medier spelat en stor roll för att genren ökat så.

– Det handlar inte bara om musiken i sig, utan också om konserterna, fansen och historierna bakom varje låt. Folk ser allt detta på nätet och vill vara en del av det. Att delta i en konsert med latinamerikansk musik erbjuder en unik typ av feststämning, annorlunda än andra genrer. Oavsett om du spelar latinamerikansk musik på en klubb eller bara i din bil så skapar den en distinkt atmosfär.

Vad tror du att det är i din musik som lockar lyssnarna?

– Jag sjunger ofta om hjärtesorg och jag tror att många människor kan relatera till det. Det finns inte så många artister som uttrycker de känslorna på samma sätt som jag gör. Som man är det ofta en utmaning att uttrycka sårbarhet samtidigt som man känner sig stark, men med min musik går det. Och min resa, från att vara underground till att uppträda på arenor, är en inspirerande historia som jag tror berör många.

En som tydligt märkt av den ökande trenden med latinamerikansk reggaeton är Fabio Contreras. Han har drivit latinoklubbar under många års tid i Stockholm under namnet dj L’Flow.

– Den har tagit över allt. Alla lyssnar på reggaeton, de äldre, de yngre. Det är så sjukt. De senaste fem åren har det ökat väldigt mycket. I hela Sydamerika, Karibien och USA är reggaeton är den starkaste genren just nu, berättar han.

Mellan 2016 och 2024 drev Fabio Contreras en klubb på Kungsgatan inriktad på latinamerikansk musik.

– Vi fick in folk från hela världen som var nyfikna på den här musiken. Sedan ser jag ofta på sociala medier hur icke-latinos taggar sina semestrar och lägger till en reggaeton-låt. Det har verkligen spridits långt utanför Latinamerika.

Reggaeton blev en egen genre i Puerto Rico på 90-talet, där den utvecklades ur reggae, dancehall och hiphop. Den klassiska, studsande rytmen kallas denbow-rytm och ordet reggaeton tros vara en sammansättning av orden reggae och maraton.

Reggae förstår man på rytmen i musiken, men var kommer maraton in?

– Jag tänker att det betyder att man inte ska sluta festa, säger Fabian Contreras med ett skratt.

Internationellt sett slog genren igenom på riktigt 2004 – med en oförglömlig hit.

– Explosionen var med Daddy Yankees ”Gasolina”. Där blev reggaeton världskänt, berättar Fabio Contreras.

Än mer kommersiell blev genren när Luis Fonsis och Daddy Yankees ”Despacito” fick en ny remix med Justin Bieber 2017.

– Den var propplösaren som gjorde att man fick upp ögonen för musik från den här delen av världen. Man dras med, liksom. Den är ju ganska enkel att ta till sig, säger Mia Nygren.

Puerto Rico gick länge i reggeaton-bräschen, men på sistone har Colombia kommit ikapp.

– De är faktiskt nummer ett just nu, med artister som Karol G, Feid, Shakira och J Balvin. Puerto Rico har hamnat lite efter, säger Fabio Contreras.

Vad är det i reggaetonen som lockar så många lyssnare?

– Rytmen. Du vill lyssna, röra på höfterna och dansa. Sedan lägger man till gitarrer så att det låter mer tropiskt. Det är lite fusion, du kan blanda i en massa annat: bachata, salsa …

DN:s hiphop-kritiker Hasan Ramic håller med om att lockelsen ligger i genrens rytm:

– Den finns i många kulturer, det är en universell rytm. Du har kurdisk, arabisk och afrikansk musik med liknande rytm. Då blir det enkelt att ta till sig.