Mamman och dottern kom till Sverige 2025 från ett mindre samhälle i irakiska Kurdistan. Då var dottern i förskoleåldern.
Bland skälen i sin asylansökan angav mamman hedersvåld. Hon har dokument som visar på att hon har könsstympats och gifts bort i ung ålder.
I Sverige har hon gjort flera polisanmälningar om hot kopplade till hennes och hennes exmans familj.
– För dem är jag en hora, jag är smuts. De har sagt till min exmake att döda mig eller ta mig till hemlandet så att de kan göra det. De känner att de har tappat ansiktet framför släkten, säger hon i en tidigare intervju.
På grund av hoten har hon och hennes dotter beviljats skyddade uppgifter av Skatteverket, som DN tidigare har berättat. Men uppgifterna om hot räckte inte för att hon skulle få asyl. Hon följde då Migrationsverkets råd att ansöka om ett så kallat spårbyte och stannade kvar med arbetsvisum.
När spårbyte togs bort förra året kom beslutet om utvisning snabbt. Hon förlorade rätten att jobba och även sitt förstahandskontrakt.
För dottern, som hade växt upp i Sverige och gått i svensk skola, blev det en stor chock, berättar hon.
När hon överklagade utvisningsbeslutet, var mamman inte bara orolig för egen del. Hon fruktade också att dottern skulle könsstympas och giftas bort om de tvingades tillbaka till hemlandet.
– Hon är som vilken svensk flicka som helst. Hon är fri, säger hon
I veckan kom beskedet att Migrationsöverdomstolen inte skulle ta upp ärendet.
Domstolen prövar som huvudregel ärenden där det behövs vägledning om rättsläget, så kallade prejudikatfall. Mammans ärende ansås inte uppfylla dessa kriterier, står det i beslutet. Det innebär att utvisningsbeslutet gäller.
När DN nådde henne tidigare i veckan var hon uppriven.
– Jag är så trött. Det är så oroligt i den delen av världen och man vill skicka mig och min dotter dit. Det är ingen som bryr sig. Har man inte papper så är man ingen människa, säger hon.
Fredagens besked från regeringen om övergångsregler för spårbytare väcker nytt hopp.
– Jag kan knappt tro att det är sant, jag blev jätteglad. Jag hoppas att detta kan funka för mig med min dotter. Jag hoppas jag kan gå tillbaka till mitt jobb. Jag vill bara vara fri och äntligen slippa oroa mig, säger hon och brister ut i gråt.
En jurist på en kvinnojour som har hjälpt kvinnan säger att regeringens omsvängning innebär att de som tidigare ansökt om spårbyte inte ska behöva lämna landet för att göra det igen.
– Det är emellertid i nuläget oklart hur de nya reglerna kommer att påverka personer som redan har fått beslut om utvisning eller avslag på ansökan om arbetstillstånd till följd av att möjligheten till spårbyte avskaffats. I synnerhet gäller osäkerheten situationer där besluten redan har vunnit laga kraft, säger juristen som vill vara anonym på grund av sitt arbete med våldutsatta kvinnor.
Enligt henne är rättsläget att betrakta som oklart, då exakta övergångsbestämmelser ännu inte presenterats.
– En mer definitiv bedömning kan göras först när tillhörande övergångsregler offentliggörs.
Om mamman och dottern säger hon att de inte kan återvända.
– Det är väldigt skrämmande. Vi har kollat med skyddade boenden i irakiska Kurdistan och de har sagt att de inte kan erbjuda skydd.
Fakta.Spårbyte
● Den som vill bo och arbeta i Sverige måste vanligtvis ansöka om tillstånd innan resan hit.
● Tidigare har personer som fått nej på sin asylansökan ändå kunnat söka arbetstillstånd utan att lämna landet – ett sätt att ”byta spår” från asyl till arbete.
● Sedan 1 april 2025 är det inte längre möjligt. Det påverkar alla som har fått, eller ansökt, om arbetstillstånd efter ett avslag på sin asylansökan. Även familjemedlemmar berörs.
● Cirka 4 700 personer kunde komma att beröras när möjligheten till spårbyte avskaffades.
● Riksrevisionen har tidigare granskat systemet med spårbyte och hittat brister. Till exempel fanns risk för lönedumpning, skenanställningar och att redan utsatta människor riskerade att utnyttjas på arbetsmarknaden.
Källa: Migrationsverket/Riksrevisionen
