Globalfonderna är den mest populära fondtypen, och de har haft en extremt bra värdeökning de senaste åren. Det är inte ovanligt med värdeökningar på 40-60 procent på tre år. Många av dem är knutna till börsindex, och innehavet avspeglar den ekonomiska utvecklingen i de ledande ekonomierna. Det gör att USA har tagit allt större plats i globalfonderna, eftersom ekonomin rusat där, pådriven av techjättarna och deras satsning på AI-utveckling.
– Man behöver vara medveten om att en globalfond numera är som en USA-fond, 75 procent av innehavet är amerikanska bolag, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
I en av globalfonderna hos Länsförsäkringar, till exempel, är 5,5 procent av kapitalet placerat i grafikkortstillverkaren Nvidia. Företaget har rusat de senaste åren eftersom kretskorten behövs i AI-utvecklingen – som alla techbolag gått in i med hull och hår.
De senaste dagarna har det dock svajat till på börsen i USA. Nvidia tappade på måndagen 16,9 procent i värde, motsvarande 600 miljarder dollar. Det skedde efter att den kinesiska AI-appen Deepseek plötsligt seglat upp som den mest populära i USA. Den har utvecklats till en bråkdel av kostnaderna som de amerikanska bolagen lagt på sin AI-utveckling. Nu finns risken att AI-frossan sänker värdet på de amerikanska bolagen i globalfonderna, även om Nvidia återhämtar sig under tisdagens handel.
– Om man bara har globalfonder så behöver man ett komplement med andra fondtyper, till exempel Europafonder eller Sverigefonder. De har mycket bank- och verkstadsbolag, till skillnad från USA, som har mycket tech.
Enligt Frida Bratt hade det bästa varit om man följt med i utvecklingen och redan flyttat pengar till andra fondtyper. Men eftersom de som har globalfonder fått stora värdeökningar är det inte för sent att göra det nu.
– Vi ska ändå komma ihåg att det gått väldigt bra hittills under uppgången.
Hur globalfonderna kommer att gå framöver beror på USA.
– Det finns både det som talar för, att Trump driver en tillväxtvänlig politik, det var det som fick börserna att stiga i samband med valet. Å andra sidan är tullarna och annan finanspolitik ett hot om inflation, och att det inte kommer räntesänkningar från centralbanken. Sedan har vi AI-racet och att de här stora investeringarna som techjättarna gjort börjar ifrågasättas. Man behöver ha koll på USA, säger hon.
Frida Bratt tycker att det finns stora skillnader mot It-bubblan och börskrascherna i början på 2000-talet.
– Till skillnad från då är techjättarna vinstmaskiner, något som inte var fallet då. Men när något gått så bra och det varit en sanning att de ligger först i AI-utvecklingen, och man slår hål på den sanningen, då skakar det om. Men att det kommer konkurrenter från Kina som vill vara med i racet borde inte vara förvånande.
Deepseek kan vara en liten så kallad svart svan, en oväntad händelse som kan få långtgående konsekvenser. Att inte behöva oroa sig för sparpengarna när börsen går upp och ned är ytterligare ett skäl att tänka på riskspridning, och att spara långsiktigt.
Läs mer:
Deepseek lanserar bildtjänst
Det kinesiska AI-systemet ger Sillicon Valley panik