Det är med inspiration från Försäkringskassan som Kristdemokraterna lägger förslaget i form av en motion till kommunfullmäktige.
– Det vore märkligt om den inte kan få stöd. Jag ser inte att här finns något politiskt kontroversiellt. Däremot finns en del juridik att klara ut, säger KD:s gruppledare Elisabet Lann.
I motionen föreslås att staden ”utreder förutsättningarna att upprätta en specialiserad och samlad högriskhantering” med syfte att ”skapa säkrare sätt att kunna hantera ärenden med koppling till kriminella nätverk där det föreligger särskild risk för hot, våld och otillåten påverkan.”
Det specificeras inte hur specialgruppen skulle fungera.
– Men det handlar förstås om att skapa ett särskilt skalskydd och genomföra noggranna säkerhetskontroller för att undvika infiltration. Vill vi komma åt de parallella systemen tror jag det här krävs, tyvärr, säger Elisabet Lann.
Socialtjänsten i Göteborg är uppdelad på fyra nämnder och förvaltningar med egna kontor. KD tänker sig att ett antal särskilt lämpliga socialsekreterare flyttar till samma byggnad.
– Genom att samla kompetensen där kännedomen om personer och grupperingar byggs upp skulle man också vinna på samverkan med andra myndigheter, som tillståndsprövning, säger Lann.
De senaste åren har flera rapporter kommit om hur släktbaserade kriminella nätverk, polisen har pekat på 71 nätverk i regionen, till exempel ”leder till att medarbetare låter bli att göra orosanmälningar till socialtjänsten”.
I en så kallad lägesbild som DN tidigare skrivit om bedömdes sju av dessa nätverk ”nyttja institutionella samhällsstrukturer i mycket hög grad.”
I Göteborgs stads medarbetarenkät för 2023 svarade åtta procent av alla anställda och chefer att de utsatts för det som brukar kallas för otillåten påverkan. I två av stadens fyra socialförvaltningar, på Hisingen och i nordost, var motsvarande siffra 18 procent.
I höstas kritiserade Stadsrevisionen i Göteborg arbetet mot hedersförtryck. Där såg man också allvarligt på att ”det framkommer uppgifter i granskningen om att det kan finnas personal som själva upprätthåller hedersnormer.”
KD:s Elisabet Lann säger att man utöver innehållet i rapporterna tagit intryck av föredragningar som man fått direkt från socialtjänsten.
– Vi får ofta höra hur de jobbigaste uppgifterna hanteras av ganska juniora personer. Det blir ju helt bakvänt. Då är det ju lätt hänt att ärenden smusslas undan och läggs åt sidan.
Att den så kallade LVU-kampanjen där socialtjänsten de senaste åren anklagats för att kidnappa barn lett till hotfulla situationer och att socialsekreterare bytt jobb har HR-chefen vid socialförvaltningen i nordöstra Göteborg Frida Johansson tidigare talat om.
Hon har inte tagit del av KD:s förslag och vill inte ta ställning till den som politiskt initiativ.
– Om man har erfarna experter som vet hur man hanterar högriskfall kanske man lindrar risken för att risksituationer ska uppstå. Ur ett HR-perspektiv är det alltid intressant att titta på lösningar hur man skyddar våra medarbetare. Men hur just den här modellen skulle fungera för ärendehantering vet jag inte.
Fackförbundet Vision organiserar socialsekreterare. Viktoriya Levin, en av två ordföranden i Göteborg och huvudskyddsombud som jobbat som socialsekreterare i nordöstra Göteborg i 13 år säger:
– Tanken på att skapa särskilda team tycker jag låter positivt. Men det är viktigt att i så fall tänka igenom genomförandet noga.
Viktoriya Levin menar att handläggningen av svåra fall kompliceras av att många socialsekreterare är unga och oerfarna.
– Även många arbetsledare är ganska unga. Samtidigt är en kunskapsbank oerhört viktig, för samhällsutvecklingen går snabbare än socialtjänstens sätt att ställa om.
När det gäller rapporter om anställda som undviker att fatta beslut de bedömer är nödvändiga refererar Viktorya Levin till en anonym medlemsenkät.
– Den visade att sex procent dragit sig för att fatta vissa beslut, men den siffran ska ju vara noll. Den innebär att det finns barn som inte får den hjälp de behöver utifrån risk för repressalier mot socialtjänsten. Men det här är ofta svårt att prata om öppet om på arbetsplatsen. Det blir lätt till ett slags ifrågasättande mot en själv.
