Det var en sammanbiten och tydligt tärd Michel Barnier som steg upp i talarstolen i nationalförsamlingen i måndags och förklarade att han tänkte satsa allt på ett kort:
– Frankrike behöver en statsbudget för 2025. Så jag väljer nu att åberopa paragraf 49.3.
Grundlagsparagrafen 49.3 ger premiärministern rätt att trycka igenom stora lagpaket utan omröstning i parlamentet – men bara så länge regeringen kan överleva en förtroendeomröstning.
Kort därefter meddelade vänsteralliansen Nya folkfronten och högernationalistiska Marine Le Pens parti Nationell samling att de vill hålla omröstningar för att fälla Barniers regering.
De omröstningarna ska hållas vid 16-tiden på onsdagen. Och Marine Le Pen är så säker på att Barnier kommer att falla att hon redan har ställt in siktet på nästa mål: president Emmanuel Macron.
– Vår författning är tydlig: vid en allvarlig politisk kris har presidenten tre alternativ. Det första är en regeringsombildning – men frågan är om det är någon idé så länge regeringen är i minoritet. Det andra är att hålla nyval, vilket han redan gjort och inte kan göra om före juni nästa år. Det tredje är att presidenten avgår, säger Marine Le Pen.
Krisen har varit i vardande sedan i juli, då det stod klart att Macrons mitten-högerkoalition backat i det nyval som presidenten utlyst. Inget av de tre stora blocken – vänstern, mitten-högern eller nationalisthögern – fick egen majoritet, men Macrons mittenkoalition försvagades mest kännbart.
När han sedan utsåg den tidigare brexitförhandlaren och högerpolitikern Michel Barnier till premiärminister var det med uppdraget att söka blocköverskridande överenskommelser. Och den rutinerade Barnier har försökt, men misslyckats – trots flera eftergifter till Marine Le Pen.
Hela den franska statsapparaten riskerar nu att stängas ned efter nyår om regeringen inte får igenom en budget. Tillfälligt skulle man kunna låta det tidigare årets budget tillämpas igen – men en sådan ”lösning” riskerar utlösa en storm på finansmarknaderna.
Den politiska krisen har redan lett till att räntorna på franska statsobligationer närmar sig Greklands nivåer. Budgetunderskottet är högt och Michel Barnier aviserade tidigt att det krävs stora besparingar, men såväl högernationalisterna som vänstern har sågat det.
Att Emmanuel Macron nu skulle ge en vänsterpolitiker chansen att bilda regering tror de flesta är uteslutet. Flera av presidentens marknadsliberala reformer – inte minst den omstridda höjningen av pensionsåldern – kan snabbt rivas upp om vänstern kommer till makten.
I fransk press är frågan därför om det finns någon mitten- eller högerpolitiker som kan blidka Marine Le Pen. Bland dem som nämns finns försvarsminister Sébastien Lecornu och ledaren för mittenpartiet Modem, François Bayrou. Båda har goda personliga relationer med Le Pen.
Men frågan är om det räcker. En del politiska bedömare tror att nationalistledarens iver att fälla Barnier och i förlängningen Macron är kopplad till den pågående rättsprocessen mot henne.
Om Le Pen döms för förskingring av EU-medel kan hon förbjudas att ställa upp i allmänna val i fem år framöver – vilket skulle göra det omöjligt för henne att kandidera i presidentvalet 2027.
Domen i målet väntas i mars nästa år. Men kanske hoppas Le Pen på ett presidentval innan dess.
Fakta.Nyval inte möjligt förrän i juni
Efter ett svagt resultat för hans mittenkoalition i EU-valet i juni, beslutade president Emmanuel Macron att utlysa nyval i Frankrike. Mittenregeringen hade då i två år hankat sig fram i minoritet, med ett allt skörare stöd från högerpartiet Republikanerna.
Nyvalet ledde inte till någon förbättrad situation för Macrons koalition – utan till ett splittrat parlament med tre stora block, där ingen har egen majoritet. Presidenten gav då Michel Barnier, tidigare brexitförhandlare och tillhörande Republikanerna, uppgiften att bilda regering.
Om Barniers regering nu faller finns inte någon möjlighet att hålla nyval förrän tidigast i juni nästa år, eftersom presidenten inte kan upplösa parlamentet mer än en gång per år.
