Den 21 juli – samma dag som president Biden meddelade att han inte ställer upp för en andra mandatperiod – ska affären ha varit i hamn. Tre amerikanska medborgare, däribland reportern Evan Gershkovich, skulle släppas ur ryska fängelser i en stor fångutväxling där flera länder var involverade.
Enligt den amerikanska nättidningen Politico, som intervjuat 13 personer med inblandning i uppgörelsen, pågick förhandlingarna som ledde fram till överenskommelsen i över ett och ett halvt år.
Planerna på en omfattande fångutväxling ska ha inletts efter frigivningen av den amerikanska basketspelare Brittney Griner i slutet av 2022.
Ett första amerikanskt förslag för att fria fler amerikanska fångar lades fram i januari 2023, men avvisades snabbt av ryssarna. Vita husets säkerhetsrådgivare ska då ha kommit med idén att dra in allierade europeiska länder för att kunna erbjuda fler ryska fångar och få större utrymme vid förhandlingsbordet.
I mars samma år gjorde Ryssland klart för USA att man inte skulle gå med på någon överenskommelse som inte inkluderade att den morddömde FSB-agenten Vadim Krasikov utlämnas från Tyskland.
Några dagar senare greps Wall Street Journal-journalisten Evan Gershkovich i Jekaterinburg.
Under resten av 2023 förde Jake Sullivan och CIA-chefen Bill Burns idoga samtal med sina motsvarigheter i Europa och Ryssland för att hitta en överenskommelse.
Det största hindret ska ha varit att få den tyske förbundskanslern Olaf Scholz att gå med på det ryska kravet om att släppa den livstidsdömde Krasikov.
I januari 2024 bjöd Biden in Scholz till Vita huset – till stor del för att diskutera ett fångbyte där Krasikov skulle vara inblandad, skriver Washington Post. När Jake Sullivan månaden därpå pratade med sin tyska motsvarighet Jens Plötner fick USA en första indikation på att Tyskland kunde tänka sig att gå med på upplägget – så länge en annan fånge frigavs som en del av affären: Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.
Två veckor senare hade Navalnyj dött i fängelset i Sibirien. Veckorna därpå verkade tyskarnas intresse för en uppgörelse ha svalnat.
– Då kändes det som att vinden försvunnit från våra segel, säger en amerikansk tjänsteman till ABC News om tiden efter Navalnyjs död.
I mars skickade Biden ett nytt utkast till Scholz där även ryska fångar bland annat Slovenien, Norge och Polen skulle ingå. I början av juni gick tyskarna med på USA:s förslag.
– Jag kommer att göra det här för din skull, ska Olaf Scholz ha sagt till Biden, enligt BBC.
Senare samma månad kontaktades Kreml om förslaget.
När det den 9 juli i år var dags för det årliga Nato-toppmötet i Washington tog Sullivan och Blinken tillfälle i akt att prata med sina tyska motsvarigheter och försäkra sig om att de var med på det föreslagna bytet.
Vid det laget hade USA fått indikationer ifrån Ryssland om att man var redo att gå vidare med fångutväxlingen. I mitten av juli skrev Ryssland på överenskommelsen.
Samtidigt var Biden-administrationen mitt uppe i att hantera en galopperande kris i partiet: Allt fler demokrater vände presidenten ryggen efter flera ifrågasatta framträdanden där han framstått som åldrad och virrig.
Tjänstemän nära Biden beskriver de två veckorna som ledde fram till dagen då fångutväxlingen var avtalad och Biden meddelade sitt avhopp som de mest intensiva veckorna under hela deras tid i administrationen.
Så sent som den 21 juli – samma dag som Biden meddelade sitt avhopp – talade han med den slovenske premiärministern Robert Golob för att försäkra sig om att han fortfarande var med beredd att släppa det ryska par som dömts för spionage i landet, skriver Washington Post.
Först när amerikanerna mellanlandat i Turkiet gick Vita huset ut med nyheten om fångutbytet.
15 minuter för midnatt natten till fredagen, lokal tid, landade Gershkovich, Whelan och Kurmasheva på en flygbas i Maryland och välkomnades av presidenten, vicepresidenten och sina familjer.
