Den uppmärksammade fångutväxlingen mellan bland andra Ryssland och USA förra veckan visar än en gång hur stort värde Ryssland sätter på sina illegalister, utbildade underrättelseofficerare som uppträder under falskt namn.
– De gör sådana uppoffringar för att de är hängivna sitt arbete, sade Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, enligt Reuters.
Han talade om familjen Dultsev, som erkänt spioneri i Slovenien. Föräldrarna Artem och Anna utgav sig för att vara invandrare från Argentina. De drev konstgalleri och it-företag, men var i själva verket ryska spioner med falska identiteter.
Paret Dultsevs barn visste ingenting. De talar spanska, fick veta att de var ryssar på planet och hälsades med ”buenas noches” av Vladimir Putin i Moskva.
– Det är så illegalister arbetar, sade Dmitrij Peskov.
Tony Ingesson, lektor i underrättelseanalys på Lunds universitet, ser ett syfte med uppvisningen på flygplatsen i Moskva.
– Det är politiskt användbart. Man mytologiserar uppoffringen. Man lyfter inte fram att de åkt fast, utan vill använda dem som inspiration, säger han.
En illegalist saknar diplomatiskt skydd och tar därför en stor risk.
– Traditionen har varit att om de åker dit, då försöker man få tillbaka dem genom utväxlingar. Man brukar inte lämna dem åt sitt öde, säger Tony Ingesson.
I välkomstkommittén på flygplatsen fanns även den civila underrättelsetjänsten SVR:s chef, Sergej Narysjkin. Han har sagt att illegalisternas arbete är mer relevant än någonsin och kontrollerar SVR:s illegalistorganisation, som fyllde 100 år 2022.
Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, har tidigare pekat på att illegalister är en viktig resurs för Ryssland. Putin har beskrivit verksamheten som ett ”mäktigt instrument”, enligt Must.
Men samtidigt är Rysslands underrättelsetjänster under press – och en del bedömare anser att spionkolosserna inte står lika stadigt längre.
– Deras normala kanaler genom personal och nätverk är mycket svagare än de varit, säger Michael Jonsson, tidigare forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som gjort en stor studie om spionage i Europa.
Efter det stora ryska anfallet på Ukraina 2022 utvisades hundratals ryska diplomater från EU, diplomater som arbetade som underrättelseofficerare.
Det inträffade i ett krigsläge, just då Ryssland var i skriande behov av underrättelser. Utvisningarna ledde till att de ryska underrättelsetjänsterna förlorade en stor del av sina inarbetade nätverk, tror Michael Jonsson.
– De har en svagare organisation och ett mycket större informationsbehov, säger han.
Fakta.Illegalister
Flera ryska illegalister har avslöjats i Europa de senaste åren – här är några exempel:
● I juni 2022 stoppade Nederländernas säkerhetstjänst en rysk man med falsk identitet från att börja arbeta på den internationella domstolen ICC.
● I oktober 2022 grep den norska säkerhetstjänsten en forskare vid universitetet i Tromsö som påstod sig komma från Brasilien. Han var också med i fångutväxlingen med Ryssland i augusti 2024.
● I september 2018 lämnade en societetskvinna Neapel, där Nato har ett högkvarter. 2022 avslöjade Bellingcat att hon var rysk spion med falsk identitet.
Familjen Dultsev i Slovenien är bara ett exempel i raden av avslöjade illegalister. Ett känt exempel är amerikanska FBI:s Operation Ghost Stories, som blev inspiration till TV-serien The Americans. FBI-operationen slutade under 2010 med att man grep tio ryska spioner i USA, illegalister som varit där länge.
– Alla de här åren när vi hade avspänning, när väst samarbetade med Ryssland, hade man individer som man kultiverade för att kunna agera som spioner under falsk flagg. Det säger nånting om underrättelsetjänsterna i Ryssland, säger Michael Jonsson.
Säkerhetspolisen i Sverige har redan tidigare varnat för en ökad risk för illegalister i Sverige, som ett av flera sätt att hämta in underrättelser.
– Ryssland använder alla till buds stående medel, och illegalister kan vara ett sådant medel, säger Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo.
Han pekar samtidigt på att det är en väldigt dyr och tidskrävande metod. En illegalist ägnar ofta flera år åt att väva sin täckmantel, sin legend, genom att bo och arbeta i flera länder innan den kommer till målet.
– Det faller på sin orimlighet att det förekommer överallt med tanke på vad som krävs. Ofta finns andra, kanske mer resurseffektiva metoder för underrättelseinhämtning. Men det ingår i vårt arbete med skyddet av Sverige att arbeta mot den typen av fenomen, säger Fredrik Hultgren-Friberg.
Läs mer: Spionbarnen visste inte att de var ryssar
