Mannen som är i 60-årsåldern greps en söndagsmorgon i början av april, misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet mot person.

WUC sammanträdde snabbt och avsatte honom från hans uppdrag.

– Han var väldigt bra på sitt jobb. Vid något tillfälle pekades han ut som ett hot mot kommunistpartiet av det kinesiska utrikesministeriet. Det är därför vi är överraskade, säger Zumretay Arkin.

Mannen har i en månads tid suttit häktad på sannolika skäl, och misstänks enligt åklagaren ha agerat som agent åt den kinesiska underrättelsetjänsten sedan november 2019 fram till gripandet.

Han ska ha samlat in uppgifter och underrättelser om uigurer i Stockholm och på andra platser i Sverige.

Men på tisdagen fick mannen lämna häktet.

– Jag har hävt häktningen för att mannen inte bedöms att på fri fot kunna försvåra utredningen. Det finns därför inte skäl att hålla honom häktad. Däremot kvarstår misstankarna mot honom, säger åklagaren Mats Ljungqvist i ett pressmeddelande.

Kinas ministerium för statens säkerhet, MSS, har sedan länge kartlagt och övervakat exilgrupper i Sverige. Det handlar om så kallat flyktingspionage, där MSS försöker värva agenter bland tibetaner och uigurer.

– Beroende på person kan de erbjuda pengar, eller andra fördelar, som möjligheten att få åka hem till den uiguriska regionen. Det kan även handla om att skydda släktingar eller att få dem släppta från internering, säger Zumretay Arkin.

Tidigare domar i Sverige har visat hur agenterna samlar information om personer. Enligt Säpo kan uppgifterna användas som en hävstång för utpressning och hot, antingen mot personer i Sverige eller mot deras anhöriga i Kina.

I den misstänkte mannens fall handlar det om misstänkt spionage mot uigurer i Sverige. Men mannen kan ha mer kunskap än så. Den uiguriska exilgruppen är spridd över världen, och ett sammanhållande organ är just WUC.

– Han har en förståelse för vår finansiering, organisationens struktur, våra supportrar och medlemmar i diasporan som stöttar oss. Jag tror att det kan vara värdefull information eftersom den kan användas mot vår organisation, säger Zumretay Arkin.

Uigurerna är en muslimsk ursprungsbefolkning i Kina, som är samlad i Xinjiang-provinsen. Där har den kinesiska staten bland annat inrättat omskolningsläger, som ska drilla uigurer till att bli statens version av en kinesisk medborgare.

Migrationsverket har slagit fast att uigurer från Kina utsätts för människorättsövergrepp och gruppen har flyktingstatus. Den misstänkte mannen uppger själv att han är uppvuxen i Xinjiang, och kom till Sverige mot slutet av 1990-talet.

Åklagare har i tidigare domar uppgett att Kinas regim ser uigurernas frihetssträvan som ett av ”de fem giften”, alltså rörelser som riskerar att splittra landets enhet.

Ministeriet för statens säkerhet har i en dom från 2010 pekats ut som aktören bakom kinesiskt flyktingspionage i Sverige. Då gällde det en man som samlade in uppgifter om uigurer och World Uyghur Congress.

I det fall som nu utreds har den misstänkte mannens advokat Nils Hillert belagts med yppandeförbud, men han uppger att hans klient nekar till brott.

– Han bestrider att det föreligger sannolika skäl för den här misstanken, säger Nils Hillert.

I utredningen finns även en annan person som varit gripen och anhållen, misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet mot person. Men åklagaren vill inte uttala sig om det.

”Jag har för närvarande ingen möjlighet att kommentera ärendet. Det är ett känsligt ärende och fu-sekretess råder” skriver Mats Ljungqvist, senior åklagare på riksenheten för korruption, till DN.

Zumretay Arkin uppger att WUC känner till tidigare fall av spionage där uigurer värvats av Kina, men det här är första gången som en misstänkt spion pekats ut inne i organisationen.

Hon beskriver hur det sprider osäkerhet om vem man kan lita på. Den misstänkte mannen är inte dömd, men oron för att han varit en kinesisk spion skakar om medlemmarna.

– Det visar på sårbarheten hos vår grupp och vår organisation, hur utsatta vi är för sådana här hot från den kinesiska regimen, säger hon.

Fakta.Flyktingspionage

Den juridiska termen för flyktingspionage är olovlig underrättelseverksamhet mot person.

För att dömas ska en person agerat åt främmande makt genom att samla in uppgifter om personliga förhållanden, eller medverkat till det.

Maxstraffet är fängelse i ett år. Men om brottet är grovt ska man dömas till fängelse i minst sex månader och högst fyra år.

År 2010 dömde Svea hovrätt en då 62-årig man till fängelse i ett år och tio månader. Han hade spionerat på uigurer på uppdrag av Kina.

2019 dömde Svea hovrätt en då 50-årig man till fängelse i ett år och åtta månader. Han hade spionerat på tibetaner på uppdrag av Kina.

Share.
Exit mobile version