Marek, som egentligen heter något annat, arbetar på ett företag i byggsektorn. Arbetsgivaren har i själva verket tre olika bolag, där två av dem har kollektivavtal. Marek är anställd i det tredje, med sämre lön och villkor än de andra – trots hans mångåriga yrkeserfarenhet.
Nyligen besökte han Byggnads nystartade fackklubb för polsktalande byggarbetare. Där insåg Marek att han blivit lurad, att hans arbetsgivare medvetet rundar reglerna.
Han kontaktade sin chef och begärde att även han och hans kollegor skulle få samma rättigheter som svenska arbetare.
Svaret: Du behöver inte komma in till jobbet på måndag.
– Det är en väldigt stor stress. Jag har en familj att försörja men har bestämt mig för att kämpa, säger Marek.
Företaget har därefter varslat om uppsägning på grund av arbetsbrist. Varslet gäller en enda person.
Emmelie Renlund är regionsekreterare på Byggnads Stockholm-Gotland och en av initiativtagarna till de nya klubbarna för polsk-, rysk- och spansktalande byggnadsarbetare. Hon menar att Mareks fall är typiskt.
– Om de börjar ställa krav vill arbetsgivaren bli av med dem, säger hon.
Byggbranschen har pekats ut som en av de branscher där arbetslivskriminalitet är mest förekommande. Inte sällan är det kopplat till utnyttjande av utländsk arbetskraft.
– Företag utnyttjar okunskapen om hur den svenska modellen fungerar. Men de anställda blir också skrämda. Arbetsgivarna säger att om ni pratar med facket blir det enkelbiljett hem. Det märker vi när vi är ute på arbetsplatser – de är livrädda, säger Emmelie Renlund.
Modellen med språkbaserade fackklubbar är hämtad från Danmark. Syftet är att bryta barriären och informera om vilka rättigheter de utländska arbetarna har. På den polska klubbens första möte dök ett 40-tal personer upp, inklusive flera polsktalande ukrainare.
En av eldsjälarna bakom satsningen är byggarbetaren Pawel Zajdel som bott i Sverige i nästan 20 år. Han har fått nog av att hans landsmän, och kollegor med andra nationaliteter, utnyttjas.
– Det räcker nu! säger han och drämmer näven i bordet.
– Jag är förbannad över att rättigheterna som era förfäder slogs för inte gäller för oss. Det är inte okej. Vi måste kämpa tillsammans för att få samma rättigheter, fortsätter Pawel Zajdel.
Ett fenomen som gör byggbranschen extra utsatt för oseriösa aktörer är de långa led av underentreprenörer (UE-led på fackspråk) som kan förekomma.
Vid bygget i Ursvik, där den tragiska hissolyckan ägde rum för drygt ett år sedan, hade sammanlagt 119 entreprenörer arbetat i projektet, enligt Byggnads.
Förbundet har som krav i avtalsrörelsen att max två UE-led ska vara tillåtna, vilket Byggföretagen har vänt sig emot. De gick nyligen ut i en debattartikel och kritiserade fackets krav.
Det finns dock bolag som redan tillämpar denna modell, och där höjs kritiska röster mot branschorganisationens ställningstagande.
– Vi är kraftigt irriterade över att Byggföretagen har varit ute och agerat i den här frågan utan att prata med oss eller undersöka hur systemet fungerar, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.
Veidekke har dragit gränsen vid två UE-led i Sverige sedan 2016, och i fjol gjorde byggjätten Peab samma sak.
Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd tycker det är bra att stora aktörer tar krafttag mot fuskande entreprenörer, men vill inte se bestämmelser kring hur långa UE-leden får vara.
– Jag tror inte att man löser alla problem genom att sätta en begränsning via lagstiftning eller krav. Det måste vara upp till företagen själva. Många mindre företag är beroende av specialister, säger hon.
Elmsäter-Svärd menar att lösningen på problemen istället stavas bättre kontrollverktyg och mer myndighetssamverkan.
– Både vi och Byggnads vill komma åt dem som fuskar systematiskt och skapar en osund konkurrens. Men kommer vi bli av med de kriminella om vi begränsar UE-leden? Nej, vi anser inte det, säger hon.
Tillbaka till de polska byggarbetarnas kamp. Enligt Lennart Weiss finns ett ”hundraprocentigt samband” mellan företag som satt i system att använda utländsk arbetskraft och fusk.
– Om du begränsar antalet UE-led blir det lättare att göra kontroller och ta bort det verkliga bottenskrapet, säger han.
Han tycker att branschen borde ha samsyn i denna fråga, och ifrågasätter att en begränsning skulle påverka negativt.
– Hur kan det bli billigare att genomföra projekt om du har fem UE-led där alla ska tjäna pengar? Det strider mot sunt förnuft.
