I Cilla Benkös kök finns en radioapparat, liksom i många andra svenska hem. Men den står där mest som en påminnelse om Sveriges Radios långa historia. Den första sändningen, med legendaren Sven Jerring vid mikrofonen, ägde rum redan på nyårsdagen 1925.

– Ska sanningen fram så är det sällan som jag slår på den. Jag lyssnar mest på radio i mobilen, inte sällan med hörlurar, eller så bär jag runt telefonen mellan rummen, säger hon.

I framtiden räknar hon med att fler ska göra som hon, klicka på Sveriges Radio Play, SR:s egen app, som lanserades 2010. Framtiden för företaget är digital, inget snack om saken.

– I dag lyssnar fortfarande miljontals svenskar mest eller enbart på linjär radio i en radioapparat. Det blir en stor utmaning att inte tappa dem när de blir mer digitala, för det kommer de att bli. Sveriges Radio behöver bli mer digitala tillsammans med dem.

Samtidigt poängterar Cilla Benkö vikten av att alla i Sverige ska ha en radioapparat.

– Det står i ”Om krisen eller kriget kommer”. Alla ska ha en radio, en vevradio eller en vanlig radio och gott om batterier till den. Slås elen ut är radion det enda som fungerar och Sveriges Radio har ett beredskapsuppdrag. P4 fortsätter att sända vid kris eller krig.

Jubileumsåret 2025 är något som Cilla Benkö ser fram emot, inte minst vill hon ut och träffa lyssnarna. Samtidigt vet hon att de kommer att fråga om året som SR har bakom sig. Ett sparkrav på 225 miljoner kronor har inneburit stora nedskärningar. I spåren följde att flertalet program gick i graven och en stor omorganisation på Ekoredaktionen som skapade turbulens. Anställda där har vittnat om stress, sjukskrivningar och en förtroendekris. Enligt Håkan Widman, sektionsordförande för Ekots Journalistklubb, har inget blivit bättre.

– Rent konkret är dagsläget, vilket mätningar i maj och återigen i oktober understryker, att det lyser rött när det gäller frågor om stress och framför allt återhämtning. Många uppger att de inte orkar med någonting efter arbetstid utan kraschar i soffan när de kommer hem från jobbet. Vi hör om medlemmar som har gått ner i arbetstid för att orka med. Andra orkar inte med alls och sjukskriver sig. En del funderar på att sluta, säger han.

Från fackligt håll har man begärt att arbetsgivaren anpassar betinget efter den av besparingarna slimmade kostymen. Antingen att man tar bort arbetsuppgifter för att minska stressen, då många upplever att de inte hinner slutföra dagsbetinget under arbetstiden. Eller att man gör schemaförändringar som gör schemana mindre betungande.

– Det har visserligen satts in åtgärder under hösten, och kommer att sättas in fler framöver, för att minska på trycket. Fast än så länge har vi inte märkt av någon egentlig förbättring. Men kanske tar det tid innan det märks? säger Håkan Widman.

Cilla Benkö erkänner att det har varit och fortfarande är en kämpig situation.

– Vi är 180 personer färre än när året började, det är klart att det märks. Vi har infört nya sätt att jobba på, det har fått konsekvenser och allt har ännu inte satt sig. Det är för tidigt att säga vad som på sikt blir effekterna av sparpaketet. Nu måste varje redaktion hitta ett hållbart sätt att arbeta framåt. Vi ska fortsatt ge publiken det innehåll som de kan förvänta sig av oss, samtidigt ska arbetsmiljön på Sveriges Radio också vara bra.

Men den största prövningen för SR väntar enligt Cilla Benkö fortfarande. Nästa år ska riksdagen rösta om regeringens public service-utredning, som bestämmer hur public service-uppdraget för SR, UR och SVT ska regleras och finansieras åren 2026–2033.

– Går nuvarande förslag igenom kommer vi att få spara lika mycket som vi nyss har gjort nu. Det skulle i sådana fall innebära att upp till 400 tjänster försvinner på fyra år, inräknat det sparpaket som vi just nu genomför. Jag vågar inte ens tänka på vad det kommer att betyda. Jag vet att vi kommer att greja det, det måste vi. Men det blir ett annat Sveriges Radio än det som vi nu kan erbjuda publiken. Vi kommer att få plocka bort något större, det går inte bara att effektivisera fram en så stor besparing.

Cilla Benkös inställning är obotligt optimistisk, ståndpunkten ”anpassa sig eller gå under”, tycks sitta i ryggmärgen. Men så leder hon också sedan tolv år tillbaka ett företag som har dödförklarats så många gånger att hon har tappat räkningen, och som likväl består.

– Vår styrka har alltid varit att vi har hängt med i utvecklingen, inte sällan har vi till och med legat steget före publiken. Vi var till exempel bland de första i världen med poddar.

En annan styrka, fortsätter Cilla Benkö, är att företaget har hållit fast vid vad de är bra på.

– Vi har satsat på att göra en sak ordentligt, i stället för att göra tusen saker lite halvdant. Ljud är och förblir vår kärna. Sedan behöver vi när konkurrensen är global och digital förstås ta hjälp av text, bild och video, men vi har aldrig försökt vara något som vi inte är.

Bland SR:s 14 verkställande direktörer sedan starten 1925 är det bara två som har suttit längre än Cilla Benkö. Ska man tro henne siktar hon på att bli ny rekordhållare på posten.

– Om jag haft tankar på att sluta så hade jag nog gjort det vid det här laget. Jag tycker fortfarande att det är ett fruktansvärt roligt jobb. Men beslutet ligger inte bara hos mig. Jag måste ha fortsatt förtroende bland dem som är satta att bevaka Sveriges Radios intressen.

Läs mer:

Stor kris på Ekot – SR-profil sade upp sig

Stor oenighet kring public service-utredningen

DN Debatt. ”Stora skiljelinjer i synen på public services framtid”

Share.
Exit mobile version