Rysslands fullskaliga anfall på Ukraina den 24 februari 2022 innebar en drastisk omsvängning i den svenska opinionen. Motståndet mot ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato hade visserligen minskat åren dessförinnan. Något stabilt stöd för att överge doktrinen om alliansfrihet fanns ändå inte före krigsutbrottet.

Redan i början av mars 2022 visade DN/Ipsos mätningar att Natoanhängarna för första gången var betydligt fler än motståndarna. När S-regeringen under Magdalena Anderssons ledning lämnade in Sveriges ansökan i maj samma år var nästan sex av tio positiva till det.

Vägen till medlemskap blev sedan utdragen och besvärlig men stödet hos svenska väljare bestod, och gör så än i dag. Att Sverige sedan den 24 mars i fjol är ett fullvärdigt Natoland har inte förändrat opinionen. I DN/Ipsos nya undersökning uppger 62 procent att de är positiva. De negativa uppgår till 19 procent. Ungefär så har det sett ut de senaste två åren.

– Det finns ett stabilt stöd för det svenska Natomedlemskapet, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Män och äldre är mer entusiastiska än kvinnor och yngre, men i alla dessa grupper är de positiva ändå i majoritet. De största skillnaderna hänger ihop med vilket parti man sympatiserar med. Natoanhängarna är i majoritet i samtliga partier utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Bara bland vänsterpartisterna utgör motståndarna en stor majoritet.

I samband med att det stod klart att Sveriges skulle släppas in i Nato för ett knappt år sedan steg förtroendet för försvarets förmåga. Det var en historisk omsvängning: för första gången i den tioåriga mätserien var det fler som litade på försvaret än som inte gjorde det.

I den nya undersökningen har förtroendet backat något men det är alltjämt fler (34 procent) som tror på förmågan att säkra gränsen än som inte gör det (32 procent). Det kan jämföras med bottennoteringen 2016 när två av tre gjorde en pessimistisk bedömning och bara en av tio räknade med att Sverige kunde försvaras.

– Att väljarna har blivit något mer skeptiska till försvarets förmåga skulle kunna ha att göra med den osäkerhet som Donald Trump sprider om USA:s stöd till Nato, säger Nicklas Källebring.

Opinionen i fråga om försvarets förmåga liknar den om Nato. Borgerliga väljare gör den mest optimistiska bedömningen, medan vänsterpartister och miljöpartister hyser störst misstro.

Fakta.Sverige i Nato

● Den 7 mars 2024 blev Sverige medlem i Nato. Det hade då gått nästan två år sedan den svenska ansökan lämnades in. Dröjsmålet berodde på motstånd från Turkiet och Ungern.

● Sverige blev därmed försvarsalliansens 32:a medlem. Ett år före Sverige hade Finland blivit medlem nummer 31.

● Medlemskapet innebär att Sverige omfattas av Natofördragets paragraf 5 som säger att ett angrepp på ett av medlemsländerna ska betraktas som ett anfall på alla.

● Som medlem deltar Sverige fullt ut i Natos övningar och försvarsplanering, även det som rör kärnvapen.

● Sverige har ingått ett så kallat DCA-avtal som ger USA rätt att ha materiel och trupp i Sverige.

● Sverige ska även bidra till alliansens insatsberedda förband. Sedan årsskiftet är svensk trupp stationerad i Lettland under Natobefäl. Det handlar om cirka 600 personer från det skånska regementet P7.

● Svenska officerare kommer att få ansvar för att på plats leda en styrka som ska försvara norra Finland.

● Svenska flygplan ingår i Natos luftövervakning i Baltikum.

Fakta.Så gjordes undersökningen

● Ipsos har genomfört 1 324 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 2-16 december. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 415 intervjuer via sms-länk till en webbenkät och 330 digitala enkäter som skickades ut via mejl eller post. 579 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

● Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt. Skattningarna avrundas till heltal för att minska fokuset på marginella förändringar.

● Frågorna som ställdes var: Vilken inställning har du till Sveriges medlemskap i Nato? Har du litet eller stort förtroende för försvarets förmåga att försvara Sveriges gränser mot intrång och kränkningar av främmande makt?

● För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.

Läs mer:

Ewa Stenberg: Försvarsbeslutet kommer troligen behöva göras om

Här är vinnarna och förlorarna i opinionen 2024

Share.
Exit mobile version