Det finns vissa saker som mer än andra symboliserar sommaren. Som vi har gjort till en symbol för sommaren. För inte tänker vi på 1500-talets sovande sjöfarare när vi hör ordet hängmatta? Nej, vi drömmer oss genast bort till en lagom varm sommardag och en lojt vaggande repknakande hängmatta vari man själv tronar.
När jag var barn fanns hängmattor i nästan varje sommarstugeträdgård, hur liten den än var. Ett sommarnöje var inte komplett om där inte fanns en urblekt hängmatta. I den lekte barn, och mammor vilade däri medan den inlagda gurkan drog åt sig ättikan, pannbiffen var färdigstekt och den dilldoftande potatisen nästan klar. I den kunde också en pappa lägga sig att dåsa på maten med kvällstidningen över huvudet.
Det finns något ljuvligt med att ligga i en svagt gungande hängmatta och höra så där lite på håll framdukandet av en lunch. Det dova ljudet av porslin och bestick mot en linneduk, glas som klirrar, småprat och låga skratt.
Det sägs att Christofer Columbus tog med sig hängmattan till Europa på 1490-talet, från Bahamas. Men redan runt 1330 finns en illustration av två män vid en hängmatta i den brittiska skriften Luttrell Psalter.
Hängmattor blev sedan sovplats för sjömän på segelfartyg och långt senare, år 1938, när rätten till semester blev lagstadgad i Sverige, ett självklart sommarattribut.
Det finns så klart fler sommarsymboler. Ta badmössan till exempel, men vart tog den vägen? En vän påminde om att Christina Schollin bar en med rosettflärpar på i ”Änglar, finns dom?”. Själv minns jag att min mamma hade en med knöliga rosor på. För dekorativa skulle de vara. Doppade man allt utom knoppen skulle det se ut som där låg en vattenblomma.
I dag har man inte badmössor utan simbadmössor. De är gjorda för att slå rekord oavsett förmåga och dyig insjö, och de sitter som en klistrad ytterhud.
Jag fick en gång en favoritbadmössa av Ilskna Systern. Den var i kraftigt gummi och nederkanten var blå. Ovanför det blå formade sig badmössan till en bucklig grå sten varpå det satt en verklighetstrogen bistert blängande grönknottrig groda. Den gjorde succé varhelst jag satte på mig den; på jobbet, krogen eller under en middag. Bada i den gjorde jag aldrig.
Läs fler kåserier av Ståhlis, till exempel om jakten på svalka och törstsläckare i värmen.
