Förslaget som på måndagen togs emot av infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) har tagits fram av Claes Norgren, tidigare bland annat riksrevisor och chef för Finansinspektionen.
Huvudpunkten: Skapa ett statligt ägt bolag som alltså får utmana Trafikverket som byggare, men också för drift och underhåll. Bolaget föreslås att finansieras genom ett fast anslag från statsbudgeten där Trafikverket fortsatt ska äga infrastrukturen.
– Genom att skapa en ny organisationsform finns möjlighet att utmana invanda rutiner och få en institutionell konkurrens, som i Norge, säger Norgren.
Någon helt egen lista på vilka väg- och järnvägsprojekt som detta nya statliga bolag borde ansvara för lägger han inte fram.
Claes Norgren har haft ett halvår på sig att ta fram förslaget och uppdraget stod på tre ben:
Analysera juridiska förutsättningar för vilka delar av infrastrukturprojekt som kan genomföras i bolagsform, föreslå organisation, ersättningsmodell och vilka projekt som är lämpliga för att ta in privat kapital till, det som kallas OPS-lösningar, liksom hur projekten i så fall bör genomföras.
– Offentlig-privat samverkan, OPS, är ett verktyg som man kan använda. Det kräver dock ytterligare utredning och granskning. Men man bör fokusera på de stora trafikstråken, de ger mer bang for the bucks, säger Norgren.
Motivet som angavs i regeringsuppdraget var ”ökade effektivitetsvinster” och att det ska gå snabbare att få projekten färdiga.
Regeringen konstaterade redan när uppdraget gavs att det handlar om ”en stor skillnad” mot hur infrastruktur planeras och byggs med Trafikverket som aktör och genom årliga anslag över statsbudgeten.
– Vi har påbörjat ett paradigmskifte. Men förutsättningen för att gå vid sidan om Trafikverket är att det ska gå snabbare än i dag och bli mer kostnadseffektivt än i dag, säger ansvarige ministern Andreas Carlson.
Utredningsförslaget hade dock fel inriktning, anser Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén som upprepar partiets linje att Trafikverket bör delas upp i två myndigheter, en med ansvar för vägar, en för järnvägar.
– Regeringen har uppenbart låst in utredaren i direktiven så att han inte kan föreslå det som verkligen behövs. Istället föreslås att ersätt en koloss med en annan. Det kan vi redan nu se att det inte löser problemen.
Enskilda projekt på varje område borde sedan läggas i bolagsform, menar Helldén.
– Som man gjorde med Botniabanan istället för ett jättebolag.
Men från branschorganet Byggföretagen är man positiva.
– Ett nytt statligt bolag, som konkurrerar med Trafikverket, kan bli en viktig katalysator för att skala upp leveransförmågan i hela landet, säger nationalekonomen Johan Deremar.
Utöver utredaren Claes Norgrens utredning har regeringen också på sitt bord Trafikverkets egen, som ingick i förslaget till nationell plan för infrastrukturen de kommande tolv åren.
Trafikverket pekade där på fyra väg- och fem järnvägsobjekt lämpliga för OPS-modellen. Bland dem E 4:ans förbifart Skellefteå, E 4:an Kongberget-Gnarp, tvärförbindelsen på Södertörn, Tomteboda bangård, delar av Norrbotniabanan och Sydostlänken (Älmhult-Karlshamn) och del av nytt dubbelspår Hässleholm-Lund.
Även Svenskt Näringsliv har tagit fram sin egen topplista över projekt som de anser lämpar sig för privat kapital: Snabb järnväg Stockholm-Oslo, Östlig förbindelse i Stockholm genom en sänktunnel i Saltsjön, samt E4-tunnel genom Åsberget i Örnsköldsvik.
På en fråga under presskonferensen om just Östlig förbindelse i Stockholm svarade ministern Andreas Carlson:
– Det är ingen tvekan om att regeringen ser en stor potential i Östlig förbindelse för att skapa en ringled runt huvudstaden. Men vi återkommer om besluten.
