Riksbankens mål är låg och stabil inflation. I de flesta länder har centralbanken samma jobb, men nästan alla har gemensamt att de misslyckades med sin uppgift när inflationen skenade 2022–2023.
I dag kan de peka på en bitter framgång. Inflationen sjönk snabbt tillbaka. I Sverige har den nu varit under 2-procentsmålet i ett halvår, men till priset av 8,5 procent arbetslöshet och nolltillväxt i flera år.
Ekonomen Isabella Weber har från början hävdat att sättet att angripa problemet har varit fel.
– I lärobokens typfall stiger inflationen när ekonomin är överhettad. Inflationsuppgången som vi fick härom året hade en sådan komponent, men den var enligt mig inte varit driven i huvudsak av hög efterfrågan, säger hon.
Redan när debatten rasade mellan ekonomer om det skulle bli nödvändigt att höja styrräntorna – det var hösten 2021 – föreslog hon en kontroversiell tredje lösning: prisregleringar.
Det är hårt tabubelagd politik i breda lager. En idé som många förknippar med krigstillstånd eller sovjetiska brödköer.
Isabella Webers förslag fick stor uppmärksamhet.
Och stenhård kritik.
När DN träffar henne på Världsekonomiskt forum i Davos vill hon börja med att förklara hur hon tolkar inflationschocken.
– Det här började med chocker i vissa systemviktiga sektorer, främst energiproduktion, råvaror och sjöfart. Priserna skenade och gav rekordvinster i de sektorerna. Sedan förde det övriga näringslivet vidare de ökade kostnaderna till sina egna priser, eller till och med förstärkte dem.
Isabella Weber påpekar att om ett enskilt bolag drabbas av oväntade kostnader brukar det vara dåligt för lönsamheten. Företaget kan inte höja sina priser utan att förlora kunderna.
Men den globala kostnadskrisen blev annorlunda. Vinsterna steg.
– Eftersom många företag höjde priserna ungefär samtidigt, blev det också relativt säkert för stora företag att höja sina egna priser och skydda sina vinstmarginaler.
Stora ekonomiska problem kan alltså vara mindre problem för företagen. Belägget för den observationen har hon hittat i ett forskningsprojekt där hon har analyserat över 100 000 kvartalsrapporter.
– Om företagen möter en generell kostnadschock som drabbar alla, då talar de plötsligt om det på ett mer positivt sätt.
Okej, vad är lösningen på det då?
– Inflation är ett väldigt komplext problem och det finns inga enkla lösningar. Men det finns ändå bättre och sämre åtgärder. Generellt tycker jag att man bör försöka begränsa utbudschocker i stället för att bara höja räntan och sänka hela ekonomin, säger Isabella Weber.
Hon säger att hon inte förespråkar rena prisregleringar.
– I en perfekt värld skulle man kunna ha reserver. Till exempel att det offentliga köper upp olja när priserna är extremt låga, som i början av pandemin, och sedan säljer den när priserna börjar stiga orimligt mycket. Då kan man dämpa extrema svängningar.
USA har en sådan strategisk oljereserv, som delvis aktiverades när priserna steg kraftigt 2022.
– Samma idé kan användas för spannmål eller andra råvaror som i viss mån går att lagra.
Men Isabella Weber tycker också att politiken kan använda pristak i vissa fall. Den tanken blev, trots att den ratades så hårt 2021, senare också verklighet på olika håll i Europa. Sent under 2022 införde flera EU-länder pristak på gas och el.
– Man hade kunnat göra det tidigare, och på så sätt sluppit en hel del skador på ekonomin.
Nu har räntorna i stället höjts och inflationen har sjunkit. Är inte det en framgång trots allt?
– Centralbankerna höjde räntorna för att dämpa efterfrågan och därmed hindra löneökningarna från att bidra till ny inflation. Men om man hejdar löneökningarna, då befäster man också den omfördelningseffekt som uppstår när företagen höjer priserna så kraftigt.
Dessutom, säger Isabella Weber, är räntehöjningar alltid ett väldigt trubbigt verktyg. De påverkar hela ekonomin.
– Särskilt i Europa har man kört hård penningpolitisk åtstramning och fortfarande relativt försiktig finanspolitik, vilket har lett till extremt svag tillväxt. Vi ser låga investeringar och en våg av konkurser, framför allt små och medelstora företag som drabbas värst. Därtill försämrar det vår konkurrenskraft.
– Det här har ett enormt ekonomiskt och socialt pris och det göder nu extremhögern, säger Isabella Weber.
Läs mer: Trump ser börsen som rättesnöre
Läs mer: Bildt: EU måste sätta hårt mot hårt
