Med helgens händelser i färskt minne inleds Prideveckan i Stockholm under måndagen. Det har gått knappt ett dygn sedan dådet på Pridefestivalen Christopher Street Day i Berlin, där en person dödades och 29 skadades.
Måns Axelsson, festivalledare för Stockholm Pride, säger att det både känns och är tryggt att besöka festivalen i Stockholm.
– Vi har över tjugo års erfarenhet av att jobba med detta, och vi har ett jättebra samarbete med polisen, säger Måns Axelsson.
Han märker av en kämpaglöd hos besökare och volontärer när Prideveckan inleds med drag king-workshop, panelsamtal och konstrunda på Pride House vid Norra Bantorget.
Edla Lowbrink och Emma Johansson är på plats för att värna om rätten att få leva sitt liv som man vill.
– Det är en självklarhet att alla människor har rätt att bestämma över sin kropp och göra vad de vill så länge det inte skadar någon annan, säger Emma Johansson.
– Det är ännu viktigare att visa solidaritet med hbtqia-rörelsen nu, säger Edla Lowbrink.
Trots att de känner en viss oro inför att gå i Prideparaden på lördag kommer de att göra det. I dag känner de sig trygga.
– Jag vet att det är hög säkerhet och de kollar väskorna och kroppsvisiterar och allt sånt. Det känns bra, säger Emma Johansson.
I kön till Pride House står Kevin Roche, Andrew Trembley och Cooper Orok. De har rest långt – från Kalifornien i USA och Toronto i Kanada – för att ge sig ut på en Prideturné genom Europa.
– Det är viktigt att vara synlig för yngre queera personer och ge dem möjligheten att se att man inte behöver vara normal för att vara normal. Du kan vara annorlunda och fortfarande vara en del av samhället och en bidragande faktor, säger Andrew Trembley.
– Det finns många utmaningar i dag som vi en gång trodde var på väg att försvinna, men som kommer tillbaka eftersom saker förändras i världen, säger Cooper Orok om varför han firar pride.
Under paraden kommer de att vara uppmärksamma på sin omgivning, men låter sig inte hindras från att delta.
– Jag är inte villig att bli skrämd tillbaka in i garderoben. Jag kom ut sent i livet, och det var ett väldigt viktigt beslut, säger Kevin Roche.
Lennart Sandberg och Gustaf bestämde sig spontant för att gå till pridefirandet i år.
Lennart Sandberg har inte besökt Pride på över 40 år.
– När jag flyttade till Stockholm på 80-talet var jag med och målade plakat för RFSL. Det var frihetsveckan och det kändes stort och viktigt för mig att delta där. Sen har det varit en lång period när jag inte har känt den där saken, även om jag försöker engagera mig och är öppen på min arbetsplats.
Efter det som hände i helgen förändrades något.
– Efter det som har hänt i Berlin kände jag att: ”Vänta, jag måste synas och vara här i egen fysisk person”, säger Lennart Sandberg.
Gustaf säger att han har märkt av en tillbakagång för ”regnbågsfolket”, och lyfter dådet i Berlin som ett exempel.
– Man kan inte ta för givet att det vi vann för tio år sedan kommer att vara för evigt, utan man bör fånga in de här frågorna.
Samtidigt har han en komplicerad relation till Pride. Han berättar att han har upplevt både uteslutningar och hårda ord inom rörelsen.
Tove Bergman firar Pride varje år på olika ställen. Nu har turen kommit till Stockholm och Pridefestivalen som hålls här på lördag.
– Jag är själv transkvinna så att jag bor i kollektivet, om man kan uttrycka det så. Därför är det viktigt för mig att fira Pride, men det är viktigt för alla, säger hon.
Själv känner hon sig trygg inför paraden och tror att attacken i Berlin har gjort att Pride känns viktigare för många i år.
