Samtidigt som Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg samlar medierna i en sal i centrala Oslo, möts EU-topparna i Köpenhamn för att diskutera den senaste tidens drönarlarm och kränkningar av luftrummet.
– Vi var medvetna om detta, det fanns drönare även före 2014, men omfattningen och betydelsen har verkligen exploderat de senaste åren på grund av kriget i Ukraina, säger Jens Stoltenberg på pressträffen.
Han konstaterar – med hänvisning till sina möten med expertisen i Nato – att kombinationen av artificiell intelligens och ansiktsigenkänning och obemannade farkoster som drönare kommer att ändra krigets natur på ett genomgripande sätt. Lika genomgripande som när den industriella revolutionen banade väg för det brutala dödandet i första och andra världskriget.
– Det som händer nu är av samma omfattning av den omvandlingen. Men man förstår helt enkelt inte de fulla konsekvenserna. Det enda som man förstår är att konsekvenserna är stora. Och det andra som man behöver förstå är att detta inte handlar om framtiden, det händer nu på slagfältet i Ukraina, säger Jens Stoltenberg.
Han släpper boken ”Min tid i Nato” på dagen ett år efter att han lämnade posten som generalsekreterare i Nato, efter tio dramatiska år, med växande inre spänningar och yttre hot. Dramatiken fortsätter, med USA:s nygamla president Donald Trump, med kriget i Ukraina, och med kränkningar av luftrummet i flera Natoländer.
Stoltenberg betonar att Natoländerna behöver göra mer för att skydda sig mot drönarna och för att behålla försprånget i teknikutvecklingen.
– Nato har alltid varit mest avancerat och vi behöver bibehålla det. Och vi investerar mer, som allierade, som Nato, och tekniken utvecklas mycket snabbt, säger han.
Plötsligt har Ukraina en fördel i förhandlingarna om stöd från väst.
Jens Stoltenberg, som i dag är tillbaka i norsk inrikespolitik som finansminister, berättar att han mötte ukrainska soldater på Norges militärbas i Værnes så sent som för några veckor sedan. Styrkorna var på plats för att träna på att hantera drönare.
– Men i själva verket var det ukrainarna som kom till Norge och berättade för norrmännen hur man använder drönare eftersom de har kunskapen och vet hur man utvecklar dem. Och Ukraina byggde knappt några drönare för ett par år sedan. Nu bygger de fyra miljoner drönare per år. Och jag har besökt några av de fabrikerna, säger Jens Stoltenberg.
Han tillägger:
– Vi vidtar åtgärder men det finns ett akut behov av att göra mer.
En finländsk journalist undrar om de ryska kränkningarna av luftrummet längs Natos östra gräns är ett strategiskt misstag som förenar Natoländerna.
Då påpekar Stoltenberg lite avvärjande att han trots allt har lämnat posten som generalsekreterare och inte längre för Natos talan. Han är inte heller ansvarig för säkerhetspolitiken i den norska regeringen. Sedan svarar han i alla fall, utifrån sina erfarenheter som statsminister och Natotopp.
– Jag tror att responsen måste vara bestämd och lugn, säger han.
Inom EU förs nu diskussioner om att upprätta en så kallad drönarmur längs den östra flanken. Nya debatter om arbetsfördelningen mellan Nato och EU är att vänta.
I boken vittnar Jens Stoltenberg om slitningar med Frankrikes president Emmanuel Macron.
– Jag tror på den europeiska unionen och jag tror att den europeiska unionen är extremt viktig för Europa. Men jag tror inte att den europeiska unionen kan skydda Europa, säger han.
Han betonar att en stor del av Natos försvarsutgifter kommer från länder utanför EU, som USA, Kanada, Turkiet, Storbritannien och Norge.
– Så överlag välkomnar jag EU:s ansträngningar på försvarsområdet, men EU bör inte överlappa eller konkurrera med vad Nato gör.
Läs mer:
”Hemmabyggda” Loke nya svenska vapnet mot drönare
