Den polskregistrerade lyxbilen av märket Range Rover fångade gränspolisens uppmärksamhet i Vasastan i centrala Stockholm vid lunchtid den 13 juni förra året. Patrullen stoppade bilen och föraren i 35-årsåldern visade då upp ett polskt körkort och uppgav att han inte kunde prata så bra svenska, enligt polisens utredning.
Men en snabb koll i polisens system fick varningsklockorna att ringa än starkare. Den stoppade mannen visade sig ha en firma som hade handlat med bilar i Sverige. Han hade också både svenskt personnummer och ett återkallat svenskt körkort – och medgav snart att han faktiskt pratade svenska.
– Det var dumt att visa polskt körkort, ni kan ju såklart kontrollera sånt, sa mannen då enligt den ingripande polisen.
Vid närmare kontroll kunde en anslutande patrull se att den grå lyxbilen verkade ha folierats, det vill säga försetts med en heltäckande folie för att ändra bilens färg. Mannen greps misstänkt för häleri och polisen gjorde husrannsakan på mannens adress, där en stulen Dodge RAM hittades. Även denna bil hade folierats, enligt den gripne mannen av en etablerad yrkesman.
– Han är en jättekänd folierare. Den största i Stockholm, säger mannen i förhör.
En omfattande utredning inleddes, och polisen kunde till slut rulla upp en hälerihärva där två andra personer som samarbetade med den hälerimisstänkte mannen kunde gripas. Ligan kunde också, enligt förundersökningen, kopplas till flera stulna bilar. Förutom Range Rover och Dodge RAM rör det sig om fyra Toyota av exklusivare modell, värderade till runt en halv miljon kronor styck.
Men den nu avslöjade ligan är långt ifrån ensam att agera i Sverige, berättar Ronny Andreassen, polis vid internationella brottsnätverksgruppen (IBN) i region Stockholm.
– Egentligen är det flera internationella ligor som kan vara här ibland. Men det finns även inhemska kopplingar, säger han.
Eftersom många av de stulna bilarna skickas utomlands och hanteras av internationella ligor är det just IBN som utreder denna typ av bilstölder. Och i likhet med det nu aktuella fallet tros många av bilarna skeppas till Östeuropa, berättar Ronny Andreassen vidare.
– Vi brukar säga att 90 procent av de bilar och båtmotorer som stjäls är internationella ligor som fraktas ut ur Sverige österut. Det är främst till Polen och länder öster om Polen, exempelvis Baltikum och Rumänien, säger han och lägger till att en del bilar också skickas till Västafrika.
Trenden totalt sett i Sverige har varit en nedgång i antalet bilstölder. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet har de anmälda bilstölderna ungefär halverats mellan 2014 och 2023 – men den senaste tiden har det rapporterats om en stöldvåg av lyxbilar i Sverige, med tonvikt på Stockholmsområdet. Just Range Rover och Dodge RAM, båda med ett värde på uppemot tre miljoner kronor, har pekats ut som särskilt intressanta för biltjuvarna. Även under förra året lyftes just Dodge RAM som en modell där stölderna hade ökat markant, enligt polisen med över 400 procent.
Men även om det rör sig om samma bilar behöver den nu aktuella ligan inte alls vara relaterad till den nu pågående stöldvågen.
– Det går inte att säga att just de bilarna som stjäls nu har någon direkt koppling till de här personerna som enligt vår utredning bara opererade i ytterkanterna av den här större verksamheten, säger Ronny Andreassen.
Enligt honom handlar trenderna kring vilka bilar som stjäls om vilka tekniska genombrott biltjuvarna har gjort.
– Elektroniken som används för att tillverka nycklar blir mer lättillgänglig efter några år, säger han.
Biltjuvarnas metoder kan skilja sig åt. Antingen kan tjuvarna använda sig av den så kallade relämetoden, enligt vilken tjuvarna använder elektronisk utrustning för att lokalisera bilnyckelns signal – exempelvis genom att befinna sig utanför en bostad där bilen står parkerad. Sedan används utrustningen för att skicka signalen vidare till bilen, varpå bildörren kan öppnas och motorn startas.
Men tjuvarna kan också kopiera bilarnas nycklar.
– Tjuvarna använder samma utrustning som bilfirmorna använder för att tillverka nya nycklar, och detta går att köpa som privatpersoner från internationella hemsidor. Den där utrustningen kostar en del, men det finns så mycket pengar i de här ligorna, säger Ronny Andreassen.
Ambitionen från biltillverkarnas sida att göra det svårare att stjäla fordonen ställs mot ligornas försök att knäcka de nya säkerhetsåtgärderna – och informationen läggs ofta ut på internet, tillgängligt för alla att ta del av.
– Även om man utvecklar ny teknik i bilarna så kommer buset så småningom på hur man ska komma förbi den tekniken. Det läggs ut filmer på Youtube om hur man går tillväga. Därför har vi själva också tittat på Youtube för att hitta filmer om hur de går tillväga beroende på vilken årsmodell och vilket bilmärke, säger Ronny Andreassen.
I det nu aktuella exemplet hade den misstänkte mannen i 35-årsåldern tagit reda på hur navigeringssystemet i en Dodge RAM tas bort just genom sökningar på Youtube.
Hur ska man göra det svårare för tjuvarna om man har en sådan bil?
– En enkel rattkrycka kan ju hjälpa till om man är orolig för att ens bil ska bli stulen.
De tre personerna som greps till följd av poliskontrollen i Vasastan förra året har nu dömts för grovt häleri i en dom i Södertörns tingsrätt i slutet av juni. Mannen i 35-årsåldern dömdes till ett år och åtta månaders fängelse för grovt häleri, grov olovlig körning och urkundsförfalskning. En kvinna i samma ålder fick ett års fängelse för grovt häleri. En man i 25-årsåldern dömdes till elva månaders fängelse för bland annat grovt häleri och vårdslöshet i trafik.
De nu dömda personerna har erkänt delar av vad de har åtalats för, men förnekar brott när det gäller häleridelen. Kvinnan är tidigare ostraffad men båda männen har dömts för olika brott vid ett flertal tillfällen tidigare.
Ronny Andreassen berättar att straffen är betydligt hårdare i andra länder för denna typ av brott – och berättar att många av tjuvarna blir dömda gång på gång.
– Vi vill gärna att de döms till lite längre fängelsestraff. Tittar man på Norge så kan de dömas till tre års fängelse för samma brott. Vi ser ju att vissa av de dömda kommer tillbaka och begår samma brott om och om igen, säger han.
