Veckorna runt den sista fredagen i november, Black Friday, är inte bara handelns och klippjägarnas högtid. Även bedragarna satsar hårt på shoppinghögtiden.
Företaget Tietoevry Banking, som levererar säkerhetsmjukvara till banker och kortutgivare, har sammanställt data över bedrägerier genom falska nätbutiker under hösten och ser en kraftig ökning.
Under vecka 48 i slutet av november, det som inom handeln kallas för Black Week, upptäcktes och stoppades 300 procent fler bedrägliga transaktioner än under en vanlig vecka i oktober innan kampanjerna dragit igång, enligt bolaget.
Men även jämfört med förra höstens reatider syns en tydlig ökning. När bolaget jämför hela november 2024 med november 2023 syns en 38-procentig ökning av misstänkt bedrägliga transaktioner som har stoppats.
– Vi har ju sett lite av ett skifte i hur shoppingen går till kring den här tiden. Erbjudanden breder numer ut sig bortom det som är Black Week, över hela november egentligen, och vi ser att bedrägerierna ökar när vi tittar på hela november också, så det finns en generell ökning säger Per Nordin, kommunikationsansvarig på Tietoevry Banking.
En vanlig metod är att sätta upp hemsidor som ser ger ett seriöst intryck och utger sig för att sälja välkända märkesprodukter till ett fördelaktigt pris. Ofta ger de sken av att samarbeta med bekanta betaltjänstleverantörer som Klarna eller de stora kortutgivarna.
I vissa fall skickas en produkt ut som inte alls motsvarar det som kunden har beställt, ibland är det piratkopior och ibland skickas ingenting över huvud taget. I en del fall har det också noterats att bedragarna kommit över offrets kortuppgifter i samband med köpet, enligt Per Nordin.
– Det kan variera kraftigt vad de gör men det som är gemensamt för dem är att de utger sig för att vara en legitim butik och försöker se ut därefter. Och att de har den här typen av väldigt frestande erbjudanden som ju duggar tätt runt de här shoppinghögtiderna, säger Per Nordin.
Ett kännetecken som kan avslöja bluffsajterna kan vara språkliga konstigheter i produktbeskrivningar eller andra texter. Men på senare tid har bedragarna blivit allt bättre på att undvika sådana missar, enligt Per Nordin.
– De försöker se så verkliga och autentiska ut som möjligt, det är en del av den sociala manipulationen, och det har förfinats i och med att AI blivit mer tillgängligt. Det är lättare för dem att göra översättningar och snygga texter nu.
Hur ska man undvika att bli lurad då?
– Man ska vara väldigt försiktig med erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna, det gäller generellt att vara sunt skeptiskt hela tiden. Kolla så att webbplatsen representerar den faktiska butiken, man kan titta på webbadressen eller på recensioner till exempel. Det kommer man väldigt långt på, säger Per Nordin.
Så granskar du butiken
Falska nätbutiker är ofta mycket lika riktiga butiker och kan därför vara svåra att se igenom. Här är polisens tips för att inte gå på bluffarna:
● Kontrollera webbadressen. Bedragare försöker ofta göra webbadressen så lik den riktiga webbutiken som möjligt. Ibland kan det bara vara en bokstav som skiljer. Var extra uppmärksam om du hamnar på en webbsida via en annons på sociala medier.
● Titta efter stavfel. Seriösa webbsidor har sällan stavfel.
● Sök efter omdömen. Kolla vad andra säger om butiken innan du handlar och avgör hur rimligt erbjudandet verkar.
● Kolla kontaktuppgifter och betalningsalternativ. Finns tydliga kontaktuppgifter och känns betalningsalternativen säkra?
● Betala med faktura. Det är säkrare än att betala med kort, eftersom du slipper lämna ut ditt kortnummer och du får hem varorna innan du betalar.
Källa: Polisen
