Decembervädret år 2025 är mycket varmt – över stora delar av landet var det under månadens första halva 7–8 grader varmare än vad som tidigare var normalt.
Men den här vintern är inte unik. Tvärtom.
DN har gått igenom statistik från SMHI och rapporter från flera myndigheter för att kartlägga den snabba förändringen av de svenska vintrarna och se vilka effekter det får. Och bilden som träder fram är tydlig. De svenska vintrarna har på några få decennier förändrats i grunden. De vita snötäckta vintrar som svenskarna var vana vid för ett halvt sekel sedan i större delen av landet har ersatts av betydligt gråare och blötare väder.
– Det har skett en mycket snabb förändring och den väntas fortsätta. Det är en väldigt tydlig klimateffekt, säger Charlotta Eriksson, klimatolog vid SMHI.
Under hösten har hon och SMHI tagit fram nya så kallade klimatindikatorer, som syftar till att ge en bild av den snabba förändringen. En av de nya indikatorerna är så kallade isdygn, alltså dygn när temperaturen aldrig når över nollan. De har minskat med flera veckor sedan 1980-talet, visar statistiken.
SMHI:s statistik visar också på helt nya svenska vinterfenomen som uppstått de senaste åren. Ett av dem syns i den nya statistiken över isläggning på Sveriges sjöar, som också har minskat kraftigt. Säsongen 2019/2020 inträffade något som aldrig dokumenterats tidigare: en hel vintersäsong passerade utan någon isläggning vid mätpunkterna på södra Sveriges insjöar.
Det är inte bara sorgligt för skridskoåkare. När isläggningen uteblir påverkas sjöarnas ekosystem och vattenkvalitet, bland annat genom ökad algtillväxt och ökad transport av organiska ämnen till sjöarna. Det kan i sin tur leda till att det dricksvatten som tas från sjöarna får sämre kvalitet.
Att vinterkylan försvinner får också ekonomiska konsekvenser. En positiv effekt för svenskarnas plånböcker är att behovet av el för uppvärmning minskar, konstaterar Svenska kraftnät i sin så kallade klimat- och sårbarhetsanalys.
Värre ser det ut för skidnäringen, något som många skidåkare fick uppleva under förra påskens blidväder när pisterna i Sälen var fulla av lera – en föraning om vad som väntar i framtiden. Skistar konstaterar i sin senaste årsrapport att risken ökar för ”en kortare/sämre vintersäsong med minskad mängd snö/ökad mängd regn”. Medeltemperaturen på samtliga destinationer väntas öka med 2–2,5 grader och snötäcket minska med 25–40 procent. I stället lyfter bolaget fram möjligheten för ökad sommarturism på fjälldestinationerna.
Att snön försvinner råder det ingen tvekan om – i Götaland, Svealand och södra Norrland har antalet vinterdagar med snö på marken minskat med omkring en månad sedan 1980-talet, visar SMHI:s statistik. I norra Norrland minskar inte antalet snödagar lika tydligt eftersom temperaturen oftast fortfarande är under nollan på vintern.
Där ökar dock antalet nollgenomgångar, alltså dygn då temperaturen är på båda sidan nollan. Det skapar bland annat svårare ishalka på vägar och opålitliga vinterisar. Samtidigt förändras snöns kvalitet med tydliga skiktningar med skare, vilket bland annat ökar risken för laviner och gör att renar får svårt att komma åt födan under snön.
De mildare vintrarna betyder också att tjälen uteblir från skog och mark. Det sistnämnda är något som flera myndigheter – Svenska kraftnät, Trafikverket, MSB, Folkhälsomyndigheten och Skogsstyrelsen – varnar för i sina klimat- och sårbarhetsanalyser. Utan tjäle minskar markens stabilitet vilket ökar risken för stormskador på både skog och infrastruktur, som elledningar eller bilvägar, och för olyckor.
– Det stormar mest på vinterhalvåret och om det inte är tjälat i marken får man en mycket större risk för stormfällningar, säger Per Hazell, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.
Han pekar på att detta ställer nya krav på skogsbruket.
– Det kommer att påverka hur och var man avverkar och kanske till och med att man låter bli helt och hållet, säger han.
SMHI:s statistik visar också att klimatförändringarna gör de svenska vintrarna väldigt mycket blötare. De senaste 30 åren kom i genomsnitt 50 procent mer nederbörd på vintern än i slutet av 1800-talet, konstaterade SMHI i en rapport från i våras.
I större delen av landet kommer den ökade vinternederbörden som regn, vilket också det innebär fler utmaningar för skogsbruket. Den fuktiga marken ger ökad risk för svampangrepp på träden.
Ett än större problem är dock att skogsmaskiner kan orsaka värre skador när marken är blöt och mjuk i stället för frusen och hård. Körskadorna kan både skada träd och öka risken för erosion, slamströmmar och skred, konstaterar Skogsstyrelsen i sin klimat- och sårbarhetsanalys.
När det kombineras med klimatförändringarnas mer extrema nederbörd på sommaren kan konsekvenserna bli katastrofala. När skyfall slår till kan körskadorna bilda kanaler som får vatten att forsa ner mot sårbara punkter på väg och järnväg.
– Det såg vi exempelvis i somras i Västernorrland, man riskerar att få svåra skador framför allt i brant terräng, säger Per Hazell.
Ett annat vinterfenomen i SMHI:s statistik syns i kartorna över vinterns normala ankomsttid – där stora delar av Skåne och områden längs kusten i Blekinge och Halland inte har något datum för vinterns genomsnittliga ankomst. Där är det nya normala att det inte blir någon meteorologisk vinter alls. I stället fortsätter den meteorologiska hösten hela vägen fram till den 15 februari, som är det tidigaste datum då våren kan inträffa enligt SMHI:s definition.
Det har lett till en diskussion om huruvida man bör införa ett nytt begrepp för vintern som aldrig blir vinter: ”ovinter”. En ny etnologisk studie från forskare vid Malmö universitet och Umeå universitet konstaterar att begreppet blivit betydligt vanligare bland medier de senaste åren, något som forskarna tolkar som ”ett sätt att skapa mening och ordna det årstidskaos som klimatförändringarna föranleder.”
– De vita vintrarna väntas bli försvinnande få i södra Sverige framöver. Frågan är bara hur mycket klimatet förändras och hur snabbt det går, säger Charlotta Eriksson på SMHI.
Hur känner du själv inför det som sker?
– För mig känns det personligen väldigt tråkigt och jobbigt, det var vintervädret som fick mig att bli meteorolog. Samtidigt ska man minnas att det finns betydligt mer akuta effekter av klimatförändringen – och att vi faktiskt kan påverka hur mycket av vintrarna som försvinner. Detta är ingen naturlig förändring.
