Lågt räknat blev 40 000 personer uppsagda från ett jobb i den privata sektorn under 2024. Byggbranschen, handeln och tillverkningsindustrin stod för majoriteten av uppsägningarna på den privata sidan.

Men även den offentliga sektorn påverkas av konjunkturen. Kommunernas och myndigheternas kostnader har ökat i takt med att inflation och räntor stigit, vilket på flera håll har påverkat personalstyrkan.

Värst har än så länge välfärden drabbats. Närmare 2 500 personer sökte under 2024 stöd hos omställningsorganisationen Omställningsfonden, efter att ha blivit av med sina jobb i kommun- och regionsektorn. Det var betydligt färre uppsagda människor där än hos de privata arbetsgivarna med andra ord, men likväl en ökning på mer än 150 procent jämfört med 2023.

– Många kommuner har en ansträngd ekonomi efter de senaste årens kostnadsökningar, vilket bidragit till nedskärningarna inom välfärden. Det är också tydligt att den demografiska utvecklingen med minskande barnkullar påverkar medarbetarna, givet att det till största del är barnskötare som har sagts upp, säger Eva Wikström, vd på Omställningsfonden.

Omställningsfondens uppdrag är, bland annat, att hjälpa personer som blir uppsagda från sina jobb inom kommuner och regioner att hitta en ny sysselsättning. Efter ett 2024 med ovanligt många uppsägningar syns ännu ingen ljusning i statistiken.

– Det har varit ett fortsatt högt inflöde av ansökningar från personer som sagts upp under inledningen av 2025, vi har inte sett någon avmattning än. Trenden är förstås inte rolig, men i relation till de 1,2 miljoner som jobbar i kommun och regioner, så är det en mindre andel som blir uppsagda, säger Eva Wikström.

De allra flesta av dem som vänder sig till Omställningsfonden efter att ha blivit uppsagda hittar en ny sysselsättning inom några månader. Majoriteten får nya jobb i sektorn eller börjar plugga, och en mindre andel går vidare till privata eller statliga arbetsgivare.

– Det finns stora möjligheter till jobb i välfärden och många som jobbar där vill stanna, eftersom de upplever att de kan göra skillnad och bidra till samhället, säger Eva Wikström.

Fakta.Framtidens kompetensbehov i välfärden

• Antalet personer över 85 beräknas öka kraftigt de kommande åren, vilket får stor påverkan på landets vård- och omsorgsverksamheter.

• 65 000 nya medarbetare kommer att behöva rekryteras till äldreomsorgen fram till 2033. Det motsvarar en 32-procentig ökning av den nuvarande arbetsstyrkan.

Undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor är de yrkesgrupper i kommuner och regioner där behoven ökar som mest till följd av den demografiska utvecklingen.

• Samtidigt som de äldre blir fler, väntas antalet barn mellan 1–15 år väntas samtidigt minska kraftigt under kommande tioårsperiod i nästintill alla kommuner. Det minskar behovet av personal inom barnomsorgen och skolan.

Källa: SKR

Share.
Exit mobile version