Storsatsning mot falska familjhem

Den som driver ett HVB-hem i Sverige behöver tillstånd för det och sen en tid tillbaka granskas sektorn intensivt av myndigheten Ivo. Bakgrunden är misstankar om att den organiserade brottsligheten tagit kontroll över flera boenden.

Nu tror regeringen att aktörerna – som en följd av den ökade tillsynen – sökt andra alternativ.

– När vi trycker undan kriminaliteten i HVB-hemmen ser vi att de här människorna flyttar över sin verksamhet till falska familjehem, säger ministern Camilla Waltersson Grönvall.

Familjhem är inte tillståndspliktiga och finns inte i något samlat register. Det är två punkter som redan finns med i en kommande statlig utredning. Men i väntan på den vill regeringen alltså redan nu få ett myndighetsgemensamt fokus på frågan.

Utöver Ivo, som samordnar insatsen, ska Ekobrottsmyndigheten, Polisen, Försäkringskassan och Skatteverket delta i arbetet. Slutredovisning ska ske i april 2028.

– Men det är inte den sortens uppdrag som innebär att man slutredovisar och sen börjar arbetet. Utan i samma stund som de här myndigheterna får uppdraget ska de börja – direkt, säger socialtjänstministern.

Hur vanligt är det med falska hem?

– Vi vet inte riktigt hur utbrett det är. För vi har än så länge inte ett nationellt familjehemsregister på plats.

Är det några pengar kopplade till insatsen?

– Alltså, Ivo har fått nästan en halv miljard nu, fördelat på ett antal år. De har stora resurser. Och att vi har kunnat lägga ner 56 HVB-hem är resultatet av ett likande uppdrag, så vi har positiv erfarenhet av när våra myndigheter samverkar på det här viset, säger Camilla Waltersson Grönwall (M).